Everyday Is Like Sunday

A gör en PPP till skolan. Den får handla om vadsomhelst. Om jag skulle göra en PPP idag skulle den handla om Saker Som Gör Mig Arg (Det är nämligen rätt mycket. Om man skulle lista de tre vanligaste sakerna jag säger om dagarna är det nog, typ i kronologisk ordning:
1. Mullis
2. Fest!
3. Jag blir så arg/förbannad)

Och som ni kanske vet är jag dessutom väldigt förtjust i PPP:s. Känner därför att jag ska spåna lite på det här ämnet här nedan.

Saker Som Gör Mig Arg:

* Bootcutjeans.
* Ord som "måltidskreatör", "it-girl" etc.
* När det är så kallt så det känns som huden krymper! Då måste man använda massa äcklig kräm som täpper till porerna och det gör mig GALEN!
* Latte mocchacino-fondväggar.
* Prettoattiraljer. Typ "speciell kopp att slå ut espressokaffet i" eftersom en vanlig kopp kan gå sönder och det blir kaffekladd i sinken om man slår ut det där.
* Svenska caféers ebarmerliga vurm för det italienska språket. Det heter inte foccacia, det heter TOAST!
* När folk säger "men hörrö, det finns ingen anledning att bli arg".
* Harmoniska människor.
* Alla filmer med Adam Sandler.
* Alla nittontusen saker/dagen som gör att jag måste definiera mig som feminist. Och en jävligt bitterfittig sådan. Allt som gör att jag inte kan öppna tidningen utan att bli ledsen. Eller slökolla på tv, lyssna på Spotifyreklamen (!), överhöra (läs: tjuvlyssna på) samtal i t-banan etc.
* Sådana där handtorkar på offentliga toaletter. EUW!
* Etc.

Nomineringar? Jag fyller på om ni svarar *lock lock*

I övrigt är det extremt tryckande söndagsstämning hos mig. Man vet att det är söndag när man kollar på alla smutsiga klädhögar, dammtussar i hörnen och högar av disk och ba "men nu känns det i alla fall inte så ensamt".

You Came

Här kommer min "lista" över året som gått.

Så här har kan en väsentlig del av 2009 sammanfattas:



Och det här är känslan inför nästa år:



Tolka det om ni kan, bitches. Gott nytt, loves you!

Mer Jul

Ärligt talat, Boney M:s version av Mary's Boychild är rätt underskattad. Just sayin'. Och det här med att folk lyssnar på "alternativa" jullåtar. Kom loss. Sånt sysslar jag ej med. Absolute Christmas for life!

Trodde det skulle vara asmycket kaos i barndomshemmet såhär dan före dopparedan, men så kommer man hit efter timtal på kollektivtrafiken och ba "hallå eller?". Då är det helt nersläckt och ingen här, finns bara lite färdigskurna ingredienser till sillsalladen som ligger på matbordet. Men jag klagar inte! Jag och lille sillen lyssnar på musik och äter upp all ost ur kylen så länge.

Igår var jag i Uppis för första gången. Och så har jag en ring på fingret!

God Jul hörni!

Eh Eh (Nothing Else I Can Say)

Nu ere fredagsmys!

Sitter och dregglar framför tv:n. Nivån: blev överlycklig när jag insåg att Ullaredreprisen gick. Det är en jättesöt förortsbög med som pyntar sig i julgransglitter och sminkar sig med sin Mami! Vill typ gå med i "de glada väninnornas" fanclub.

*lyssnar på Lady Gaga på repeat*

Haft mycket roliga och fina samtal med mycket roligt och fint folk lately. En av höjdpunkterna var när jag och H lunchade och jag fick berätta om min värsta antagonist i min förra klass och vad jag brukade kalla henne. Plus vad hon brukade kalla mig! Genom en annan klassis fick jag nämligen reda på att hennes nickname på mig var att nynna på The Final Countdown. Och enligt den andra klassisen räckte ibland bara att härma trumsolot. Sånt känns ändå så himla värdigt. H höll med om att det hade kunnat finnas så himla mycket värre låtar. Typ allt med Povel Rammel och Robert Broberg. Fatta att typ liknas vid låten Uppblåsbara Barbara.

Skapade ett konto på Second opinion för att kunna börja kaxa på heltid. Vet ej om det var så jättesmart. Grejen är att den artikel jag mest vill klaga på som jag läst nyligen är den som skrev att Idol Erik inte kan fortsätta sjunga 80-tals rock, då det känns "ofräscht". Ord kan inte beskriva hur jag känner för det uttalandet.

Drabbades just av en jättejobbig tanke: Tänk att hamna i samma hiss som Amanda Jensen. Och båda skulle till högsta våningen! Hade typ börjat utstöta obehangliga ljud.

Pöss!

Update: Asså f'låt att jag tjatar. Men såhär: När recensionerna börjar dimpa ner om Drömmen om Herrön, eller vad Killinggängets senaste projekt nu heter. Då ska jag skriva minst ett inlägg på Second Opinion om att ingen jiddrar om att pjäsen skildrar "den manliga erfarenheten" så bra. För det tror jag nämligen inte att landets kulturkår kommer göra. De kommer ba "Åh, vad drabbande. Exakt såhär är livet etc". Upp till bevis alltså, vi ses på Internet folks<3

Train In Vain

Hej tjuvlyssnat.se!

Mitt bidrag:

På 6:ans spårvagn, Göteborg
Det kommer in en fullgubbe på vagnen och sätter sig bredvid blond tjej, 23. Tjejen har massa grejer på sätet och ser lite obekväm ut när fullgubben sätter sig på allt och hon får maka undan och trycka sig och grejerna mot fönstret. Sedan börjar fullgubben utstöta ljud, som så småningom utvecklar sig till en dialog.
Fullgubben:dbhihj...sohnsa...jahadu TJEJEN...jag har ju varit på julbord...
Tjej: Jaha.
Fullgubbe:... har du varit det?
Tjej: Ne...
Fullgubbe: *avbryter* vad du ser FRODIG ut!
Tjej: Jaha.

Han ska få se på frodig, liksom.

White Wedding

Fäst!

Jorå, nu e man på fötter igen! Och för att fira det med mig själv tänkte jag ta upp en viktig iakttagelse jag gjort den senaste tiden. Det här med att svenskar slänger sig med engelska uttryck i dagligt tal, och är allmänt vänligt inställda till att byta ut svenska glosor mot andra utländska, är ju såklart gammal skåpmat. Att undertecknad själv brukar göra det känns ju också som ganska föråldrad ost. Men på senaste tiden har jag faktiskt märkt av en viss skillnad hos mig själv angående det här. Jag skulle t.o.m. kunna gå så långt som att säga att jag anar att ett visst motstånd bubblar upp inom mig. Och det gäller nog framförallt matglosor.

Typ såhär: Man hänger med ett middagssällskap som vill ha salsa eller caprese som tillbehör till maten. Då börjar jag genast muttra nåt om vad det är för fel på tomatröra eller tomat och mozzarellasallad.

Och läste precis en blogg som frågade sig vad skillnaden är på muffins och cupcakes. Mycket bra fråga I say!

Little Lies

Little Lies av Fleetwood Mac*

If I could turn the page
In time then I'd rearrange just a day or two
Close my, close my, close my eyes

But I couldn't find a way
So I'll settle for one day to belive in you
Tell me, tell me, tell me lies

Tell me lies
Tell me sweet, little lies
(Tell me lies, tell me, tell me lies)
Oh, no, no you can't disguise
(You can't disguise, no you can't disguise)
Tell me lies
Tell me sweet little lies

Although I'm not making plans
I hope that you understand there's a reason why
Close your, close your, close your eyes

No more broken hearts
We're better off apart, let's give it a try
Tell me, tell me, tell me lies

Tell me lies
Tell me sweet, little lies
(Tell me lies, tell me, tell me lies)
Oh, no, no you can't disguise
(You can't disguise, no you can't disguise)
Tell me lies
Tell me sweet little lies

If I could turn the page
In time then I'd rearrange just a day or two
Close my, close my, close my eyes

But I couldn't find a way
So I'll settle for one day to belive in you
Tell me, tell me, tell me lies

Tell me lies
Tell me sweet little lies
(Tell me lies, tell me, tell me lies)
Oh, no, no you can't disguise
(You can't disguise, no you can't disguise)

Tell me lies
Tell me sweet little lies
(Tell me lies, tell me, tell me lies)
Oh, no, no you can't disguise
(You can't disguise, no you can't disguise)
Tell me lies
Tell me sweet little lies
(Tell me, tell me lies)


* 23 år och fortfarande Lunarstormpubertal. Eller bara lite ledsen.

Update: har till råga på allt en dålig hårdag.

Flamboyant

Hört på ladys room på campus idag:

Random tjej med LillaMy-tofs: "Jag har en sån där röd rååååsch, man ser ut som en BÄRPLOCKARE i den!"
Random tjejs kompis: "Gawd!"
Jag: *vet ej om jag blir stum av beundran eller förakt*

Lite senare på dagen, i ett samtal med min handledare om en annan person jag borde träffa:

Min handledare: Så kontakta xx, han kan säker hjälpa dig blablabla etc. Du kommer alldeles säkert träffa honom ikväll om du går på det där eventet yy blablabla etc.
Jag: Super! Men hur ska jag känna igen honom?
Min handledare: Han sitter i rullstol
Jag: Gawd vad bra! Eller eh, jag menar...*blir stum och vet varför*

Nothing Better

Häromdagen gick hela min familj på barnfilmsbio. Det gör vi ibland. Vi gillar sånt. Den här gången var anledningen att jag ringt och ba "Uääääää allt är skiiiiiit etc" och att min snälla familj ba "Okej vi ställer in allt annat och går på bio istället". Så himla mulligt.

Föga anade vi dock the amount of hapiness vi skulle drabbas av vid inträde i biosalongen. Man fick nämligen 3D-glajjor. Och det, mina vänner, det är grejer det! Familjen drabbades av ett slags lyckorus. Tänk vad bra man såg i dem! Och allt blev ju så mycket roligare!

Den första kvarten gick åt att sitta och oj:a och wow:a åt alla rörelser och effekter man såg i 3D i reklamen. Sedan följde en film av regelbundna kommentarer och högljudda garv. Kombinerat med popcorn- och godisätande samt colasurplande. Allt till resten av publikens stora nöje givetvis.

Sist men inte minst avslutades biosessionen med att alla posade och tog mobilpics på varandra i brillorna. Sedan mejlade Papi ut en bild också. Resultatet ser ni nedan:



Ni ser. Hur kul som helst!

Shelter Your Needs

Ni får tänka att det här är en videoblogg.

Jag tänkte att jag skulle gå igenom några ord som man måste kunna för att förstå vad jag skriver om på blöggen. De kommer dessutom vara jätteinne i höst!

Det första ordet är mullig. Det betyder inte, som många kanske förleds att tro, tjock eller lite rund i kanterna. Nejnej, det är en kärleksförklaring och kan snarare jämställas med ord som snuttig och gosig. Exempel: Du är så mullig!

Ordets stam är mull. Det fungerar även som substantiv, jämte mullis, mullen, mulie och mula/n. Man kan även göra det till adjektiv och säga mulligt. exempel: Gud vad mulligt mulan!

Några andra ord är dörr, förkläde och mörker. De måste uttalas durr, furkläde och murker (obs! jätteviktigt).

En annan uttalningsregel gäller ordet smoothie. Här på bloggen säger vi småtti.

Om nu inte hajar det här är ni så UTE! Toodels!

p.s Måste bara berätta: Blev så himla upprymd häromdagen. Läste nämligen en av stans gratistidningar (ej Metro). Den hade en sån där kul-men-ändå-tillrättavisande-artikel om hur man som svenssonarbetare överlever firmafesten utan att göra bort sig totalt. Så himla matnyttig information. Man fick t.ex. lära sig att man inte ska bli för "överförfriskad" (och om man blir det ska man be om ursäkt OFFENTLIGT. För det anses tydligen trevligt. Va?), och att man ska ställa öppna frågor när man minglar med sina arbetskamrater(varav flera förslag angavs, t.ex. "Hur kommer det sig att du blev civilingenjör?"). Men det bästa var ändå tipset: Lägg inte beslag på chefen, tänk på att fler vill prata med honom.

So many suckers, so little time.

Heavy Cross

Tre insikter:

* Lagade just lite lunch. Känner verkligen att måltiden skulle kunna utgöra ett tvärsnitt av all min matlagning. Proteinet representeras av linser/bönor och blandas med tomatkross. Däri hamnar också alla grönsaker, då jag resonerar som så att det är för jobbigt att göra matlåda och lägga sallad i en separat burk. Blandningen är gärna slightly sönderkokt, medan måltidens kolhydrater däremot inte är tillräcklig tillagade. Det är ganska starkt och innehåller flertalet kryddor, men är egentligen högst intetsägande och inte särskilt njutbart att äta.

* Jag kan dela upp nästan alla bloggar jag läser i två kategorier. Första gruppen utgörs av feministist-politiska bloggar, som flitigt kommenterar allt som händer i samhället. De drivs ganska uteslutande av superambitiösa och driftiga tjejer som i sina profilbeskrivningar verkar försöka battla i hur många olika medier de kan referera till att de har publicerats i. Andra gruppen utgörs av folk som jag inte känner, men som skriver rätt mycket om sitt privatliv och gör det på ett så sjukt underhållande vis att jag bara måste läsa, gärna med många asterisker (*). Skribenterna är inte sällan gay och är intresserade av ämnen som jag inte vet nåt om/skiter rätt mycket i, t.ex. inredning eller mode/smink.

* Mitt sjukdomstillstånd har i alla fall fört med sig en god sak, nämligen enormt välprocessade Spotifylistor. Min kärlek för listor har verkligen nått perversa nivåer lately. Börjar snart tycka att all form av kommunikations- eller informationsutbyte ska ske i listform. T.ex. min kandidatuppsats. Eller det här blogginlägget *metafilofisk*

Heebie Jeebies

Om jag skulle låta en festivals namn få sammanfatta och benämna mitt liv i stort skulle det nog ändå bli Where the action is. För i mitt liv är det action, ska ni veta.

Som idag t.ex., när jag och Mami satt och måndagshängde lite random på Sösakuten. Först tjuvlyssnade jag på en halt och lytt tant som snackade skit om sin läkare i telefon. Tanten ba "Och det var så himla MÄRKLIGT, för han hade PORMASKOR på hela hakan!" *ställer krav* Jag ba "You go, tanten!"

Sedan när Mami undrade om jag ville dela på chokladkakan Papi köpt och jag tackade nej, avbröt en man i byggjobbarkläder mig och ba "Säg ja och ät så får du hår på bröstet!" *blink med ena ögat* Jag ba "ehhh....okej."

Sa ju det. ACTION.

Father Figure

Nu när jag är hemma hos päronen har ju tv-kanalsutbudet utökats drastiskt. I mitt sjukdomstillstånd är det givetvis ett stort happening *lättroad*

Har dock precis övergett alla andra kanaler till förmån för koll av musikvideosar på VHI Classic. Den senaste timmen har de bara spelat 80-tal. Gud vad fina alla var då! Alla är jättetjusigt sminkade och har supersnygga kläder i massa material och färger och liksom utstrålar LYX. Hade varit så roligt att bara för en dag se ut som någon ur Dynastin! *drömmer mig bort*

Always On My Mind

Först tänkte jag börja sjukdomsblogga igen. Jag har så att säga material för det. Gamla läsare vet att mitt nick i sjukdomsblogglägena är Bråcket, av förklarliga skäl.

Men sen ändrade jag mig. Låt oss i alla fall konstatera att jag har otillbörlig smärta i ett organ just nu (och nej, det är inte hjärtat. Jag är varken hjärtsjuk eller försöker vara emo). Så kan vi titta på den här fina bilden, som jag tror jag måste fått skickad till mig nån gång. Eller så har jag bara som vanligt snott den.



Ibland bara inser jag varför jag älskar marsisar så mycket. För såhär förflyttar sig nämligen alltid en marsvisflock. På led. Det är ordning och reda på de här djuren, vet ni. Jag tänker att den här bilden även kan få symbolisera mig och mitt bohag när jag gör min slutgltiga flytt norrut imorgon. Man kan nog säga att jag och mitt bohag är en "flock" (eh). Om iinte annat är det ju jag och Baltazar. Och det är ju sjukt mycket ordning och reda på mig och Baltazar, som ni vet.

Ella Elle L'a

Samtidigt i en annan del av Stureplan.

För mer pics, gå in på Stockholms finest.se.

Eller inte.

Crossfire

Detta är en liten hälsning till snubben som försökte* gå före mig i kön på akuten på vårdcentralen efter en timmes smärtsam väntetid, med motiveringen "Öhhhh...jag ska bara fråga en sak":

I'm gonna find you and I'm gonna hunt you down.


*försökte ja. Hans lilla fuldrag lyckades dock inte. Jag ba "Jaha, har du en fråga? Så fint. Den kan du ställa NÄR DET ÄR DIN TUR. Jag har nämligen inte tid att stå här och vänta på folk som INTE HAR LÄRT sig hur man står i kö." Då gick han. Jag ba "!!!!!" *önskar att jag hann skälla mer*

I Feel Love

Det är lite som förr i tiden. Då var det bästa med dagis när man blev hämtad av Mami eller Papi på eftermiddagen. Nu är det bästa med Göteborg när man får familjebesök från Stockholm.

Annars jobbar jag på att försöka sluta säga "Jag blir så jäkla arg" i parti och minut. Säger det enligt andras utsagor säkert tjugo gånger om dagen. Vet inte riktigt vad jag ska säga istället bara. Nomineringar?

Allt Jag Gillar Upphör

Så himla alert man känner sig när man vaknar vid 7 en lördagmorgon och går upp strax därefter. Nästan så man känner för att sätta på sig joggingskorna och ta en vända i spåret innan man går in och äter en härlig frukost med massa fibrer och juice. Eller inte.

Känner mest för att kolla på Thelma och Louise och fulböla.

Snart kommer Mami<3

When Doves Cry

Hej alla!

Ni som vill får gärna tipsa mig om braiga låtar man kan ha på sin UppsattsPepp-låtlista på Spotify (obs! endast seriösa förslag!*)

Några saker jag tänker på just nu:

* Variabelvärden

* Iggy Pops olika frillor

* Vilka kläder jag ska ha på mig när jag jobbar på kontor

Saker jag borde tänka på:

* Varför jag drömde om Agnetha i Abba klädd i kornblå paljettklänning förra veckan.

Kolla här! Blå är så hennes färg.




* Detta exkluderar sålunda all jazz, bossanova och "skön funk".

A Horse Is Not A Home

Det här med pmseminarium fredag morgon med en föreläsare som mer eller mindre officiellt utgår från pedagogiken "älska piskan, skit i moroten". Så himla motiverande. Not. Tur att man har braigt folk omkring sig!

Mitt beteende just nu (och alltid): Pluggar intensivt och är sjukt insyltad i den akademiska världen. Ägnar all annan tid åt att typ gå bakåt i utvecklingen, gärna genom att läsa och köpa barnböcker, klä mig som en 7-årig tjej och dra massa referenser till Disneyfilmer. Undrar lite hur det ska bli när man börjar jobba sen.

Ikväll ere tema 80-tal. Fezt!

*stämning*

Puff The Magic Dragon

Jag råkade peka finger till min grupp idag. Det är sånt som händer när man är akademiker, ni vet.

Eh.

Sitter och nynnar på Puff the Magic Dragon, en sjukt hypnotisk låt. Försökte läsa igenom gruppinlämningen till imorrn och ba "...maktrelationer...diskursens materialitet...PUFF THE MAGIC DRAGON LIVED BY THE SEA!...". Blir jättesvårt att jobba då liksom.

Egentligen väntar jag mest på att Hollywoodfruar ska börja.

Pöss!

Songbird

På en läsares begäran kommer nu en analys av uttrycket "lost cause", som uppmärksamma och läskunniga läsare även kan se var rubriken till förra inlägget. Anledningen till det var att jag just gjort en spotifylista som heter "Höst", där bl.a. Becks låt Lost cause är med. Allt för att slippa Winnerbäck liksom. Men det är en annan historia. Hursom, frågan lyder: Vad betyder lost cause? Och hur använder man det? Går det att äta? etc.

Lost cause är alltså engelska. Översatt till svenska betyder det ungefär "förlorad/t orsak/syfte". Man ställer dig naturligtvis frågan; vilken/t orsak/syfte åsyftas? Och varför? Och har det i så fall med Gud att göra? Man kan väl säga att om detta tvistar dem lärda. Men, för att citera min mor, för att detta inte ska bli en liten humanistisk frågestund, skiter vi allt (meta)exstistentiellt trams. Låt oss göra det hela till en mer semantisk fråga.

Enligt wiki så kan Lost cause, förutom att vara en Beck-låt, även syfta till en litterär och intellektuell rörelse aktuell under inbördeskriget i Amerika. Det är även namnet på ett album av Jandek, och beskrivs av samma källa som ovan vara en markör för slutet på den elektriska eran (huruvida det är bandets eller eran överhuvudtaget förtäljer inte riktigt historien). Då båda de här betydelserna tråkade ut mig fullständigt valde jag att utesluta de här två faktorerna i den fortsatta analysen. Jag menar, c'mon, vem bryr sig om historiska rörelser eller elektronisk musik?

Precis. Så, som jag ser det är nästa naturliga steg att analysera Becklåten. Musikvideon går ut på att en photoshoppad figus som ska föreställa Beck faller från himlen. På vägen faller ett plasthjärta ut ur figuren och allting slutar i ett enda stort fyrverkeri, som Beckfiguren upplöses i. Som ni hör otroligt dramatiskt. Om man ska se till texten lite närmare verkar det som att Beck pratar med någon han titulerar "baby" och är lite småseg sådär allmänt. Han kanske har en dålig dag liksom. Han är t.ex. "tired of fighting". I refrängen kallar han även sig själv för "lost cause".

Min analys av det hela är följaktligen: Beck har träffat en bebis som han känner att han kan prata förtroligt med. Detta gör han genom att skriva en låt, som den musikspjuver han är. Han photoshoppar sedan ihop en video (eller hyr en snubbe som gör det åt honom) som föreställer honom själv när han tappar sitt hjärta och exploderar i fyrverkerier. Allt för konsten! Han visar därutöver att han är känslosam samtidigt som att han hänger med i samhällsutvecklingen, samt kan relatera kring svåra begrepp som "eskapism" osv. Vilket bebisen som han blivit förtroelig med förmodligen uppskattar.

Nu undrar ju vän av ordning: Vad ger det här för svar på frågeställningen? Och vad är budskapet egentligen? Jag tror att det hela kan sammanfattas såhär: En lost cause är en photoshoppad musiker som faller från himlen, men sen när fyerverkerierna känns det ungefär som på nyår, och då blir det lite kul igen.

Jepp. Så är det. Hoppas nu att jag har kunnat utreda alla frågetecken därute. Och den som inte håller med mig kan speake now or rest in silence forever. Tack!

p.s Och nej, "lost cause" gick således inte att äta. d.s

Lost Cause

Igår brukade jag world wibe web. Kom fram till några saker. Först och främst var det otroligt glädjande att märka att man inte behöver länka sig speciellt länge innan man märker av allt internethat som finns. Hatet riktar sig ofta mot arbetskollegor eller idioter i allmänhet, vilket gladde mig extra mycket.

Dök även på några bra uttryck man kan använda sig av oftare:

* "Öppöppöppöpp! Hur gåre härå?" Låter auktoritärt plus att alla kan känna igen sig i det.

* Den briljanta förlolämpningen "ANAR JAG ATT EN ICKE-KONKURRENSKRAFTIG SPERMIE HAR VARIT I FARTEN NU IGEN?!*tittar menande på i sammanhanget aktuell person*

* "Pungbråck". Endast fantastin sätter gränser för hur det ordet kan användas.

Kom även på några saker jag ALDRIG ska säga/skriva i hela mitt liv:

* "En ångande kopp thai". T.ex. "Det var riktigt ruskigt väder när jag var på väg hem, så drog yllehalsduken närmare om halsen, och när jag kom hem lyxade jag till det med en ångande kopp thai, underbart!" Ni hör ju.

* "Jojo, en annan var ju på lokaaaaal i helgen, så att säga!" *ej ironi* Om det är ironi kan man få säga det. Kanske.

Bifogar en bild på en glad kasset.



p.s Okej, glömde ju bort världens bästa citat som Hanna Hellquist myntade: "Det är aldrig för sent att hämnas på de som aldrig älskade oss". Jag blir helt allvarligt inspirerad vav sådana formuleringar.

Tiny Dancer

Har ett s.k ex som brukade säga att jag var bra på att göra saker som jag tycker är tråkiga. Har faktiskt flera sådana som har undrat vad jag egentligen gör på fritiden, meaning att det jag gör i vilket fall är jäkligt ovärt och inte borde räknas *googlar härskartekniker och får det jag redan visste bekräftat*

Tänkte ett tag att jag skulle citera Tiny Dancer av Elton John, men kändes så himla pubertalt så jag lät bli. Detta är ej en musikblögg mind you.

Bästa saken var den chilenska nationaldagsfesten i helgen och samtalet om den med tjejorna idag. De uppvaktade varandra genom att dansa med servetter! Det är fantastiskt. Det finaste var att jag lärde mig hur det hela skulle gå rätt till, vilket är att mannen ska dansa runt kvinnan och vifta frenetiskt med servetten, och kvinnan ska dansa efter vart mannen pekar och hålla sin servett för ansiktet på ett oskuldsfullt och fruktsamt sätt. Helgen visade dock prov på att jag inte var en naturbegåvning med att se fruktsam och oskuldsfull ut med en servett, medan jag hysteriskt försökte dansa efter en chilenare *nöjd ändå*

Nämen om man skulle ta och dricka lite bibbvin och moffa kaffechoklad. Har man tur däckar man innan Hollywoodfruar börjar. Puzz

Love Of My Life

Megabra helg*. Men det är ju det här med måndagar. Katten Gustav har redan sagt det så bra.


Imorrn ska jag och sambon käka lunch på Ikea. Sen ska vi vuxenshoppa. Värsta eventet. Lite det här att jag kanske kommer ta den stora köttbullstallriken *planerar*

Råkade kasta ut en halv galge genom fönstret idag. Kan typ känna min gamla hemkunskapslärares blick i nacken när jag gör sånt. I somras köpte jag en rosa korthållare med skriften Domestically Diasabled. It's funny because it's true, liksom.

P.s Palla att folk skriver om den nya serien Hollywoodfruar i sin fejjanstatus och ba "guuu va hemskt program, så himla körkade brudar" *kollar ändå*. Då känns det ju värre att Sveriges humorelit sitter och lökar på Berns och drar skitdåliga skämt om Pernilla Wahlgren på grannkanalen.


Ni får strutsen!




*Innehöll bl.a. sovmornar, typ 1,5 kilo lösgodis, fint ölhäng, en underklädestvätt, familjemiddag med en Mormor som gick bananas på ett hästskämt och fick hålla sig för att inte gnägga högt, lite stötande och blötande av folk och fä, en kort svamppromenix och världens bästa famn.

View From A Bridge

Jag har liksom räknat idag. Läs: min grupp höll mig i handen och talade lugnande och peppande medan jag trevande försökte använda en miniräknare. Sweet mother.

Men inget kan få mig på dåligt humör idag! Ska nämligen hem! Och så hittade jag den här bilden. Ska ta med den nästa gång jag går till frissan (obs ej skämt):

Live To Tell

Asså känslan:


Update: Hatar seriöst allt snack om sport. Pågår tydligen nån form av "fotbollsmästerskap" just nu. Man ba SILENCIUM.

Uopdate igen: Surfade runt på svt play och gjorde det stora misstaget at försöka kolla på Dr Åsa. Ungefär en minut in i programet började hon att förklara hur barn blir till och ärver gener av sina heterosexuella päron genom att hälla gul och röd saft i olika glas. Då slutade jag kolla.

Oh Mama

Tre saker som upprör mig i detta nu:

* Min vackra dialekt har smittats lite av göteborgskan.

* Tyra sais att om man ska vara med i Top Model måste man (förutom att vara modellmaterial) vara antingen pinnsmal eller pluz size (sedan vad som (bör) räknas till plus size är emellertid ett ämne för diskussion). Kroppen får däremot absolut inte vara nånting däremellan, får då kan den inte kategoriseras.

* I den några år gamla barnfimlmen Madagaskar och i Disney-marsvinsfilmen som nu är i ropet är upplägget att det handlar om fyra djur, varav tre är hanar och en är hona. Medan hanarna stereotypiseras på en mängd varierande sätt är honorna sådär lite mysigt "etniska", dvs framställs som något motsvarande en afroamerikan respektive latino. C'mon, vad är grejen?

Varför bryr hon sig? tänker ni. För att jag inte vet ett annat sätt, svarar jag.

This Is Love

"As far as I'm concerned, gender is always a drag"

Opportunities (Let's Make Lots Of Money)

Idag har jag bytt en propp och (kanske) fattat saker om variabler. Borde fan få pris!

Dansar dessutom runt i lägenheten till Pet Shop Boys och sjunger "I got the brains, you got the looks, let's make lots of money!"

Har kommit på att jag ska börja ha glitter i ansiktet igen, sådär vid ögonen. 14 for life!

Imorrn ere möbelshopping på g. Ska ha stödpersoner med mig som tur är. Tack och hej!

Don't You Think I'm Sexy

Grejen är att när jag tänker att jag typ är den enda i världen som har riktigt bad hair-days så har jag en strategi. Jag bildgooglar Rod Stewart. Det känns på något sätt som att vi förstår varann.

Rocksteady

Så var man ny i en lya igen. Det är egentligen ingen jättestor skillnad från innan. Alla saker ligger i väskor, i påsar eller på golvet. Något instabil livshållning, kan tyckas. Men vi ska skaffa hängare och liksom göra en Walk-In Closet av alltihop. Kommer bli helt fab, alla vill ju ha en sån, och nu ska man bo i en!

En öppen fråga: finns det parfym för fötter? *behöver*

Baltazar hälsar att han känner sig lite ensam utan Mucklan och Scarlet. Så har det minsann inte låtit innan, PÖH!

Måste bara visa en göllig bild! (obs! ej på marsvin)

Jojo Action

Jepp, nu bär det av till sydligare breddgrader igen. Dvs. till Regnets och Blåstens stad. Wonderful. Men hänget är fint!

I övrigt känns det som att jag har tagit idén om konstruktiv packning till en helt ny nivå. Har bl.a. tvättat min dator med tops. Samt satt fler klistermärken på mina nya fina mappar. Party school-girl stämning, helt klart.

Fick med mig hemmlagad sylt av Mimmi också. Hon ba "ät upp den där jävla sylten så kan du få en ny burk sen!"

Jag: *äter upp*

Hade ett sjukt bra samtal om pandor idag också.

A: Vad har du gjort här? *pekar på mitt ärr på handen*
Jag: Blivit biten av en björn.
A: En isbjörn? Eller en panda?
Jag: Nää, inte en panda. De ser så snuffiga ut! *suckar lyckligt*
A: *allvarligt* Men de är de INTE. Du ser också snuffig ut, men det är du ju inte.

Loves!

Gypsy

Okej, nu är det slut på sötebrödsdagarna! Om mindre en än vecka börjar skolan och jag måste se till att ha blivit en välskött, ordentlig och förberedd student innan dess.

Det här är min fantastiska plan: leta runt som en galning bland alla flyttlådor och försöka hitta en jättefin skinnmapp som jag fått av Bästisen och en tom pärm, så jag kan se seriös ut när jag pratar med min handledare första gången. Jag har dessutom en almanacka från Ordning och Reda. Den är mörkrosa och har en My Little Pony sticker.

Känner mig rätt labil för tillfället. Story of my life liksom, men flippar lite över det mesta. Känner mig allt annat än en välartad student på väg att ta sin fil kand. Igår bekände jag kanske för den sista personen som inte visste om det att jag suger på digitalklockan. Fick även höra att jag ser trött ut när jag tänker. Lite oturligt kan man känna såhär mitt i akademikerkarriären och fåfängligheten.

Har mejlat lite med en tidningsskribent om en braig artikel denna skrev häromdagen om kulturlivets ensidiga skildringar av medelklassen i Sverige. Märkte att det hela för min del urartade i en Blame-70-talisterna-harang. Skitmoget verkligen, att å ena sidan raljera över många 70-talisters känsla av alienation i en vardaga av att hämta kidsen på dagis i villaförorten, när jag å andra sidan winar järnet över att inte ens kunna betala alla räkningar i tid och att det suger att bli vuxen.

Annars på Att Göra-listan idag:

* Ringa Sj och fråga varför de inte ville ge mig en biljett fast jag betalade.

* Läsa myndighetsrapporter och slå upp alla ord jag inte hajar.

* Stalka min frisör.

Obs! Alla ni som vill och kan göra saker med mig i hufvudstan i höst/vinter kan väl hojta. Annars måste jag gå en drejarkurs *desperat*

I Gotta Feeling

Dåså kära bloggläsare. Nu ska vi gå igenom de "värsta brotten mot mänskligheten". You're up for some hard stuff. Let's be serious. Och sluta wina om att 7th heaven skulle vara en dålig serie på något sätt!

Mina nomineringar är:

* Alla tv-program som handlar om spel. Typ folk som spelar poker live. Då kanske vissa känner "amen det är ju typ jämlikt med att visa sport, ska vi sluta sända det också?" Svar: ja *hatar tv4hockeykvällar*

* Lotta Engbergs hela uppenbarelse.

* All reklam från Gina Tricot. 'Nough said.

* Infantila kvällslöp som "Allt du inte visste att du kunde få veta om Laila Bagge" och "Hösthängig? Då kan du vara SMITTAD av en ny FOLKSJUKDOM. Enda botemedlet: akrylamid".

Bidra gärna (nej, ni får inte säga 7th heaven igen).

That's How People Grow Up

När jag blir stor ämnar jag se ut ungefär såhär:



p.s *filar på "de största brotten mot mänskligheten-inlägget"* nomineringar? d.s

Pour Some Sugar On Me

Bara för att vissa av er kanske inte riktigt hajat storheten med den amerikanska och kristna familjeserien 7th heaven än. Det här lär övertala er!



Storheten mina vänner, storheten. *When I see those happy faces, smiling back at me...*

p.s Störig grej är att jag har fetaste herpesblåsan på läppen nu *foxy*

PoP! Goes My Heart

Ska bli så infernaliskt skönt att inte jobba mer efter den här veckan! Palla att göra saker som är tråkiga och som man typ inte kan. Just nu framstår liksom en metodkurs som ett sjukt rafflande happening. Vänligen påminn mig gärna om det om tre veckor.

Läste om Simon i 7th heaven ni vet och att han numera är världen hunk och att han har dejtat en av världens sexigaste kvinnor. Man ba *kollar på bilden* hej, mellanstadiet-Bertil ringde och ville ha tillbaka sin fula lugg.

Okej, googlade just lite bilder från den serien *rembember the good times* och blev så CHOCKAD när jag såg den här:


Hon är ju STOR! Lilla Ruthie!!!!!!!! *inser ej circle of life-prylen*

I Only Said

Jag har lärt mig ett nytt uttryck: Kom loss i ditt liv! Det är skitbra, man säger det så fort man tycker nån är allmänt bajsnödig och dum i huvudet.

Det är för övrigt den stämningen som drabbar mig så fort jag går in på fejjan. Asså jag vet att alla hatar det samtidigt som alla loves it (me included) (Sedan finns det också dem som försöker ha en distansierad relation till det. Men det är ju typ det mest anala i världen. Typ: "Jag är bara inne ibland, jag bryr mig egentligen inte så mycket. Lägger aldrig upp egna album heller, kollar bara på mina nära vänners *bajsar på sig*"), och det kan tyckas lite ickeinnovativt att wina om vad folk sysslar med på fejjan these days.

Men jag kan inte låta bli! Känns liksom som att communityn facebook, vars primära syfte är att man ska kunna kommunicera och hålla kontakt med alla sina vänner världen över, istället bidrar till att man vill döda all kommunikation och kontakt med samtlig mänsklig aktivitet. Eller i alla fall till att man månatligen har stora friendsutrensningar, alternativt klickar "ignore" ett dussin gånger/dag i newsfeeden.

Missförstå mig rätt här nu. Jag älskar mina vänner. Jag är inte så totalt jävla aggro som det kanske låter, det verkliga problemet är kanske att jag är tillräckligt karaktärslös för att ha rätt många ytliga friends på fejjan. Ytliga som i "vi har aldrig pratat men när vi gick i parallellklasser i x skola var jag en av dem som hade snyggare kläder än du, men nu när vi är mogna så kan vi ju adda varandra".

Kom loss i era liv förfan!

P.s Körde bloggen genom google translate. Hört att det är det kidzen gör på stan lixom. Blev lite besviken, då jag hade hoppats på att bloggen skulle transformerats till nån form av mästerverk. Isället lät det: "Amen Cash I sharks there, but you know. I'd mad less." *lessen kentflikka*

Boom Boom

Nu har jag för kanske sjunde gången denna sommar mejlat x dagstidning. Ja, det var ett argt mejl. Folk skriver skit i tidningen liksom. Ska de få fortsätta med det? Hell no.

Det kommer alltså göra mig smått sur om x dagstidning inte publicerar min ilska snart *hötter med näven*


(Hötter? Hytter? Äh.)

Toxic

Jag och Papi kollade lite på nån repris av Ellen nyss, hon ba "Britney Spears is 27. Already! When I was 27 I dated men." Jag och Papi ba: HÖHÖHÖ

Älskar bra människor. Hatar dåliga. Topp 3 egenskaper folk måste ha för att jag ska kunna vara i närheten av dem och inte dö en smula inombords:

1. Självdistans
2. Humor
3. Intelligens

Jag ser självklart mig själv som ett skolboksexempel på den listan. Som vi brukar säga i min familj "ödmjukhet går före fall".


*you wanna piece of me lixom*

P.s Läste nyheterna på Msn. Slutade vid rubriken "Sminka dig naturligt vacker". Blev arg. D.s

Return To Sender

Hallå alla!

Är alltså tillbaka i stan efter en hel veckas familjesemster i utlandet! Jag förstår att jag har varit mycket saknad.

Som seden följer har veckan givetvis ägnats åt karaktärsdanande grejor i allmämnhet. Istället för att slita ut familjens huvuden på att undersöka vackra byggnader och kulturella artefakter, har vi ägnat åt oss en något djupare själslig och filosofisk begrundan (på stranden och vid poolen).

Min nya grej är dessutom att jag har haft solbrillor hela tiden. Brukar aldrig ha det annars, men det är ju helt sjukt värt! Kände verkligen att alla som glodde tänkte "moviestar" om mig när jag svepte förbi dem i mina bågar. En gång var det kanske mer för att jag spillt ner hela linnet med glass, men vem bryr sig *fortfarande to cool*

Allting Som Jag Tar På Blir Till Guld

Idag handlade en kändis av mig! Woho, spread the news!

Efter en halvtimmas frenetiskt hajpande av denna storslagna händelse var samtliga i butiken rätt trötta på mig.
En kund som hörde mig i kassan försökte vara rolig och ba:
Jag var med i uttagningen för Robinsson förra året, får jag handla av dig då?
Jag: Hm, nej, det är bara vinnare som får handla av mig.

*too cool for school liksom*

Pretty Girls Make Graves

Tänk er Kenau Reeves. Så har jag sett ut idag. Dvs. levande död.

Såg att det var en film med honom på tv nu. Och Sandra Bullock. Asså två mer osexuella människor är typ svårt att hitta?

Jaja. För att bli lite smörig så gillar jag livet lite mer just nu i alla fall. Mimmi ringde förut och ville prata om hbt-rörelsen och att hon lärt sig massa bra nya ord, t.ex. "heteronormativ" *love*

Och igår ringde jag syrran på Slussen och fulbölade och hon var underbar och peppade och stöttade och jag ringde och växkte mami och åkte hem i en taxi som papi betalade och sen grät jag i en timme med båda päronen vid köksbordet.

Och häromdagen gjorde jag och Bästisen upp All Världens Planer på Mosebacke med öl i plastglas och allt blir liksom inte alls en Stockholmsromantiserande Winnerbäckslåt om ni trodde det, utan typ bara ett levbart liv.

Och idag har en av världens finaste personer sagt massa kärleksord i telefon och sms, och jag kan mitt i all min jag-vill-bara-ligga-i-ett-mörkt-rum-och-deppa-till-nån-tidig-platta-av-Morrisey-ångest känna att såhär bra har i alla fall aldrig skiten känts.

I Hate You So Much Right Now

Om ni undrar vad jag gör när jag inte bloggar så frekvent, så missbrukar jag högtalartelefonen på jobbet Mona och Ansi-stajl. Ibland vill jag bara lägga mig på golvet och att kunderna ska gå runt i ring och sjunga en trudelutt för mig.

När jag inte gör det bråkar jag med lantisar. Det är för att dem bråkar med mig.

Annars biter jag ner naglarna varje dag och försöker behålla fräknarna.

Dirty Diana

Jag och serviceyrket. Går inte. Ihop.

En rätt störig kund var inne idag med sin polare och köpte den sedvanliga mängden öl (status: råpackad). Han var där med sin kompis och strulade skitmycket med kortet och pengarna och gud vet allt. Sen kastade han en påse på mig. Okej, han försökte kasta den på rullbandet men den kom på MIG.

Jag ba: EEEEEH, okej, först kan du knappt betala och nu KASTAR du saker på mig!?!?! Störig kund: *försöker ignorera kassörskans utbrott* Asså, kan du inte ta lite mer betalt för jag pallar inte att få växel i kronor och femtioöringar tillbaks?
Jag: Jag skulle hemskt gärna ta några extra kronor betalt i BÖTER för att du KASTAR saker på mig, men tyvärr, TYVÄRR, får jag inte det. Så nu får du växel. I kronor. Och femtioöringar.
Polarn till den störiga kunden: HAHAHA, du gör aldrig något rätt.
Jag till polarn: Nej, det gör han inte.

Seriöst, kan man inte bete sig får man INTE handla av mig!!!

Buffalo Soldier

Och jag minns alla gnagarbilder jag publicerade på bloggen och hur de brukade ta på mig. Liksom.

Lucy In The Sky With Diamonds

Har legat ute på altanen och solat i mitt eget sällskap. Försökte känna allmän sinnesfrid och ledighetsmys. Kände mest svetten rinna i alla hudveck (jag vet, men nu vill jag vara äcklig). Sitter i samma sinnesstämning med det obligatoriska glaset vitt vin (och jag som typ inte ens gillar?) och kollar Internet. Tro fan att den artificella världen många gånger är roligare än den verkliga. Läst idag på en ganska skojig blogg t.ex: HERREGUD TA MIG TILL BRUD SÅ SLIPPER JAG TJÄNA BÖNDER.

*begrundar*

Läste en dålig bok från Mamis nattduksbord också. Den handlade om ett tråkigt svenneliv som blev ännu tråkigare. Just nu känns det lite som att det hade varit mer banbrytande att skriva en bok som faktiskt upphöjer radhus-och-vovve-livet. Lyssnade på radio när de snackade om midsommar, och det hela var liksom en tävling mellan att dissa midsommar samtidigt som man inte blev för "av", för då är man ju också rätt otrendig och förutsägbar. Varför finns radio?

Hade i alla fall en bra kväll igår och känner väl att nästa gång jag bloggar ska jag inte ha svettats ut nio liter vatten.

Mm Bop

Idag hade jag mina älskade rosa Barbiesko-örisar (från Berlin!) på mig. Till alla småbrudars stora förtjusning, får väl sägas. Vi värsta bondade hela dagen. Hela tiden var det "åååh vilka fina örhängen!" från nån liten förlägen tjej bakom kassan. Jag ba *lika färläget men stolt* "TAAAACK!"

Det bästa var minstingen som satt och gapade i kassan, tittandes och pekandes på mig. Hennes Mami blev störd och fräste till slut irriterat:
"Men nej, det finns inga skor här!" Tänkte: störda jäkla unge
Jag ba: "Ehh...jo. I mina öron."

Hundra spänn på att hon tänkte: störda jäkla kassörska.

Free Falling

*tar vara på min lediga dag, good life etc*

Is It Wicked Not To Care?

Av hänsyn till känsliga bloggläsare, men i synnerhet till mitt eget goda humör, så kommer jag inte bre ut texten om jobbutbildningsdagen. Låt oss nöja oss med att konstatera att pinsamheten nådde nya multipla nivåer. Lås oss dock nämna att jag faktiskt höll mig i skinnet, förutom ett par obstinata frågor jag var tvungen att ställa, samt ett par kritiska kommentarenr på utvärderingen man gjorde i slutet av dagen.

Vet att jag kan verka rätt hysterisk med det här, och flera säger med rätta "men det är ju bara ett sommarjobb" när jag går igång. Jag ba "JA?!" *ser oförstående ut* Amen asså jag hajar det, men ni vet. Jag blir ju vansinnig för mindre.

Låt mig istället delge en ordväxling mellan mig och Mami när vi var på tandläkarkonferens på Berns med hennes gäng (och hur jag blev medbjuden dit är en annan historia). Hon hade just stått och snackat med en pompös och valkig man som tydligen var försäljare av något slag, varefter vi stod och snackade skit om honom när han gått.

Mami: (inkompetens blabla...helt vidrig yadayada...) Han har säkert en sån där liten fezkuk!
Jag: Mm. Kanske skönt då att magen är i vägen så han slipper se eländet.

Känns som en så himla värd diss liksom.

Whiskey In The Jar

Okej alla kära och ivriga bloggläsare!

Jag har alltså varit på mitt första riktiga personalmöte på ett jobb. Det finns inga ord för att ordentligt beskriva hur (SJUKT UTAV BARA HELVETE) det var. Under 2,5 h diskuterade vi:

* Regler för alla våra kommande möten. De skrev frö...jag menar chefen upp på tavlan. Lustigt nog var de misstänkt lika de ordningsregler min klass hade i lågstadiet. Förutom att "inte kasta suddigum i huvudet på folk" så var alla klassiker med: "respektera varandras åsikter", "låt alla komma till tals" etc.

* Mötets tema: Hur man som människa och serviceanställd lär sig nya saker bäst i vardagen. Det skrev vi också upp på tavlan. Det smarta var att jobbets centrala ledning hade ett facit för hur folk i allmänhet lär sig saker ("utföra saker praktiskt"). Så sen läste chefen upp det och ifall någon (hrm) i personalen mot förmodan ansåg att det fanns andra sätt att lära sig saker ("läsa en manual kan ju vara bra ibland...") var det alltså fel och skrevs inte upp på tavlan.

* Fenomenet "feedback". Ja, kära läsare, vi hade ett autentiskt Görel-moment! ("Idag ska vi alltså prata feedback. Det handlar inte om mat.") Ingen fattade ett skit. Så då tyckte chefen att vi skulle göra övningar på det i en halvtimme. Sen fick alla hemläxa till nästa personalmöte, då alla ska redovisa sina respektive "feedbacks" till personalen.

* Tre olika djurs egenskaper och vilket djur man mest var lik om djuren vore människor (Här började folk få svårt att hålla isär djur och människor. Man fick t.ex. säga att en uggla var "klok" men inte "råttätare"), samt om de andras identifikationer med djuren överensstämde med ens egna åsikter. Det slutade med att alla slutade kalla varandra vid namn, började låta som djur och använda djurnamnen istället.

Och det här var alltså endast ett axplock! FATTAR NI?!?!?! Och imorrn ska jag på en heldagskurs om typ samma sak. Sjukt! *sveper en whiskey*

Ice Ice Baby

Nästa gång jag handlar ska jag köpa glass *nom nom* liksom.

Papaya Coconut

Okej, kan vi nu reda ut det här EN GÅNG FÖR ALLA: Är bananen en frukt, ett bär, en ört, eller ett frö? Olika källor påstår olika saker.

Står inte ut med denna ovetskap!

Happiness Is A Warm Gun

Tja. Ponera att man precis blivit nyanställd på ett jobb. Ponera att det är i statlig regi, och att man tillbringar rätt många timmar i kassan. Ponera även att det är i ens egna hemtrakter, där kunderna tenderar att vara villaägare och jobba i privat sektor, men att alla någon gång i veckan avlägger en visit på det statsägda plejset och träffar mig i kassan.

Min nya tes är att man då har rätt att jämställa god service med mobbning. Jepp. Ponera att jag t.ex. skulle lägga mig i och säga emot vad kunderna pratar om, eller anmärka på vad de köper. Utifrån ovanstående premisser är det alltså rätt och endast ett uttryck på god service från min sida. Det kom jag på idag.

Blame It (On The Alcohol)

Jaha, ni kanske undrar på vad jag tänker på. Jo, om man borde Blame It On the Bossa Nova eller Boogie? *klurar*

Hello Goodbye

Hårddiskkrasch, helvete, hårfärgning och Home sweet home i typ samma andetag.

Update: Älskar att min familjs bästa uttryck i alla lägen just nu antingen innehåller orden "backup" eller "hårddiskkrasch". Exempel:

Mami: Jaha, har du tagit mitt pajrecept? Jag la det ju precis här vid micron.
Jag: Har du gjort en backup på det?
eller
Jag: *winar om hur x person är dum i huvudet*
Papi: Du kan ju trösta dig med att x person inte kommer komma långt. Han/hon kommer nämligen få en hårddiskkrasch.

Real Wild Child (Wild One)

Enligt ett fejjanquiz ska jag få en liten bimbobratunge som vevar på Stureplan när jag blir stor *bölar* En sån här vill man ju ha däremot, om man nu ska ha nån:


Upp till kamp, liksom. Är trots allt inne i en ganska skön uppsatsperiod nu. Wtf?! tänker de vettiga nu. Jo, jag vet, skön var ju ett helt absurt ordval, men det är rätt trevligt att sitta och skriva politiska manifest om dagarna. För det är nämligen det jag gör. Får se sen vad "Dino" tycker om det.

Changes

Asså, ingen lolz idag. Tvärtom. Här är jag när jag så att säga "biter i det sura äpplet".



Äsch, vad är det med söndagar egentligen? Vaknade liksom missnöjd. Alla ba *firar för att Norge vann schlagern igår* jag ba *vill gå på rejv och knarka, SUCK*

Saker som ger mig ångest:

* Alla sorters förändringar, av både stor och liten skala.

* Att jag glömt mitt spotifylösenord. Hur kan man bara göra det? Hatar att jag är 23 och senil.

* Typ allt jag äger och som ligger och bara ÄR i mitt rum. Kan man inte bara ge bort allt och få nån annans grejer? Pallar inte att "rensa".

* Alla sorters separationer.

* Användandet av handkräm.

I Can See Clearly Now

Man börjar inse:


Snart är det dags igen.

Update: Sitter och randomläser bloggar och nån hade länkat till nån muslimsk sida med såna där How To Be A Good Wife-råd. Nr 27 var klart bäst: Make jokes. If you’re not naturally funny, find some jokes on the internet. Asså LOLZ.

You To Me Are Everything

Det är liksom söndag, och det här är min känsla:


Kommer bli en fin vecka, helt klart.

La Voix

Måste bara få schlagerblogga lite igen. Malena Ernman kommenterar i dagens Svd-intervju att hon fick hela svenska folket på sin sida i Melodifestivalen. Svd menar att de framförallt utgjordes av operabögarna, schlagerbögarna, tioårstjejerna och pensionärerna. Malena säger:

"Men när jag får brev är det från flatorna. Det är de lesbiska tjejerna som älskar mina överarmar."


Power liksom! Så himla bra att vi skickar'na!

P.s Guldferren blev självklart grym! D.s

Don't Stop Me Now

Tre braiga saker som förgyller en annars lite hektisk vecka:

* Guldfesten i helgen! Mitt mål: att se ut som en korsning mellan en vamp och Tina Turner. I gyllene lyxförpackning, givetvis. Ska jobba med hår och läppstift dårå.




* Finbesöket nästa vecka!

* Att jag äntligen kommit på vad jag kan laminera på jobbet i deras såndära maskin. Kom på det på träningen idag när jag insåg att jag tagit fel skor. Tänkte att jag kunde skriva påminnelselappar till mig själv om vad jag ska ha med mig, som jag sen kan laminera och tejpa fast i väskan. Och för er som inte fattar någonting så vill jag bara säga att lamineringen faktiskt fyller en funktion, för på så sätt blir lappisarna inte blöta om (när) jag tappar ut min vattenflaska i väskan. Jag är så himla smart.

Dance The Night Away

Börlin var ju grymt, såklart!

En skojig sak idag var att jag träffade en katt som såg ut som en blandning mellan en tiger och en leopard! Sjukt fint. Katten hade en mycket "kraftig" matte och blev ledd i koppel. Vår konversation:

Jag: Åååååh hej katten, du ser ut som en tiger och leopard. FINT!
Katten: *mjaoar*
Jag: *lycklig*
"Kraftiga" matten: Tack, hon är ju lite spräcklig.
Jag och Katten: *tittar förstående på varandra*

Notorious

Så himla nöjd med alla musikprojekt som jag hållit på med på sistone!

1. Den s.k. Musikexposén jag har pysslat med på uppdrag av Anja. Skulle först bara göra en Spotifylista över lite pop/rock från 60-talet och frammåt. Vilket har slutat i flera listor på både Spotify och Itunes, samt en mycket ambitiös PowerPointPresentation (!). *dampbarn*

2. Låtlistan till en av årets bästa fester om två veckor. Mitt bidrag är självklart fabulöst.

3. Den brända skivan som ska bli en del av soundtracket i Berlin.

DJ Jozé is in da house!!!

P.s *packar ner de blå Saint Tropez-tajtsen i väskan* D.s

Back To The Start

*försöker rycka upp mig*

Berlin

Tanken på resan nästa vecka får mig i alla fall på mycket, mycket bättre humör.

My Generation

Obs! Känsliga läsare varnas

Man kan ju tro att det inte går att frambringa mer temperament ur den här arma kroppen. Men i och med att den är rätt så smärt- och tablettpåverkad i dessa dagar, nås ständigt nya nivåer av ren och skär VREDE.

Har suttit hela dagen och nästan önskat att nån ska försöka prata med mig, så jag hade kunnat säga "Vänligen tilltala mig inte, jag är mycket, mycket arg". Det gjorde såklart ingen. Kan ha berott på min minst sagt aggressiva karma.

Istället roade jag mig med att skriva listor i huvudet om vilka grejor folk gör som jag hatar mest. Ett tag kände jag allvarligt för att börja smutskasta och hänga ut folk i bloggen à la Maja Lundgren bara för att ÄNTLIGEN få lite jävla utlopp för allt idiotiskt folk säger och gör. Jag har ju publicerat fula bilder på mig själv och egenskriven töntig poesi, då borde jag i princip ha rätt att ägna mig åt lite skitsnack. Men näääää, tänker ni. Hell yeah, säger jag.

Fast jag ska inte göra det. Dock tänker jag skriva klart den där listan, kan kanske publicera den också.

I brist på annat väljer jag att klaga lite allmänt på humorvärlden i Sverige och den allmänt rådande generationsklyftan i den. Får hon verkligen uttala sig om det, tänker ni? Är hon nån form av expert på området? Finns det en risk att hon missar alla viktiga poänger i debatten? Svar: Nej, nej, ja. Samtidigt får ju Pär Ström skriva böcker om jämställdhet, så jag anser att det är fritt fram. Vänligen kasta första stenen, suckers!

Min huvudtes i klagomålet är: Vad fan är ert jävla problem? Hur svårt ska det vara att vara lite genuint rolig? Som det här så omtalade programmet "Grllad". Wtf?! Det här visar ju en gång för alla att det här snacket om att 70-talister är den ironiska generationen och att alla 80-talister inte fattar ett skit av det bara är ren och skär bull. Det visar även att man inte är självskriven komiker bara för att man har kollat på, känner nån i, eller var med i Nile City.

Såg att ämnet på nåt sånt där debattprogram med Ekdahl igår handlade om lata 80-talister. Jag hade tyckt att ämnet "Tråkiga 70-talister och deras rövslickare" hade varit ett högst lämpligt ämne (Nu kan man säkert hävda att det finns massa 80-talister som håller på med såna här dumheter också, samt en hel del 70-talister som vill kalla sig postironiska och en bunch av massa andra idiotiska generationer som därtill vill slåss om kakan, plus massa annat relevant, men det skiter jag i för tillfället. Eller jämt förresten, det är ju aldrig nån annan som strävar efter att vara nyanserad i samhällsdiskussionen, så varför skulle jag ens försöka? Om ni har frågor, googla Pär Ström, återigen).

Slutsats: Alla suger rent allmänt och är därtill SUPERTRÅKIGA! Jag är dessutom så jävla arg och provocerad så inte ens jag är lite skojig. Pissliv!

Live And Let Die

Jag skriver detta under mina 5 minuters dattatid jag har idag!*

Vad jag gör idag:

*Ligger i sängen och försöker läsa, medan jag stup i kvarten byter ställning och trasslar in mig i sladden till värmedynan.

*Blöder näsblod.

*Lyssnar på mina genialiska Spotifylistor.

Rafflande va?

*Det är ett beslut taget i konsensus av Mucklan, Baltazar och Scarlet. De resonerar nämligen som så att ju mindre jag sitter vid datorn och sliter ut min rygg, desto fortare kommer jag också tillfriskna från mitt invalidtillstånd och lämna sängen, som är deras tillhåll. Det hela är alltså en långsiktig lösning, har de förklarat för mig.

You Keep Me Hangin' On

Som min lågstadiefröken alltid brukade säga: En bild kan säga mer än tusen ord.

Nan You're A Window Shopper

Torsdagsnyheter på sjukdomsbloggen!

Om Lembit vore ett läkemedel, vore hon Microlax (källa: Fejjan). Detta för att hon är inträngande och uppmjukande.

Annars så är modeförebilderna den här veckan:







Läckert!

More Than This

Vill ju inte vara en sån där brud som lägger upp bilder på massa djur och ba "kolla va GÖLLIG!" men jag säger som Klara: jag tänker alltid på djur. Vilka jag vill ha, vad de gör. Och min faiblesse för marsvin är ju skyhigh asså.

Fast sånt här tycker jag är lite elakt:



Den ba *tutar INTE*

Everybody's Someone's Fool

Hej alla barn!

Dagens topic: Oldies' musik. Alltså, sådant som brukar kallas för vinyl och härstammar från 50- och 60-talen.

(Jag vet att det här inte är en musikblogg, det är ju en pseudosjukdomsblogg med inslag av fascistoida gosedjur, men jag är frisk och gosedjuren kollar på Kitchen Nightmares på tv så jag får roa mig annat)

Så himla bra ere i alla fall! Lyssnar man på oldiesar i bakgrunden blir man på alldeles utmärkt rockabillyhumör. Men lyssnar man lite på texterna märker man genialiteten. Många handlar om väldigt olycklig och obesvarad kärlek, vilket är så himla spännande för musikarrangemanget är ju annars så glatt och peppigt. Låtarna kan också handla om helt andra saker, typ att man ska gå och lyssna på en gitarrspelande trubadur, eller har skaffat en viss sorts mönstrad beachoutfit. En beskärd del av låtutbudet kretsar även kring dans.

Hur kan man inte älska det?! Har någon doktorerat på det här vill jag veta vem, tack!

Update: Vin i påskmustflaskan! *good times*

Stay The Night

För någon vecka sedan var jag med i en tävling där man kunde vinna andra säsongen av Mia och Klara på dvd. Det känns ärligt talat som en av de mest konstruktiva grejorna jag gjort på länge. Det var som man önskar att livet vore lite mer; det gick rätt fort, man siktade mot ett uttalat och fint mål, man fick tydliga instruktioner hur man skulle göra och man var motiverad under tiden. Lite lame tänker ni att likna livet med en dvd-tävling. Jovars. Men just nu är det på den nivån vi är.

Min motivering till varför just jag skulle vinna dvd:n var typ att berätta att de tagit över mitt liv, vokabulär och sätt att förhålla mig till omvärlden. Inte så pjåkigt må jag säga ändå.

Grejen är att jag är högst allvarlig när jag säger så. Och det är inte bara det här att jag och alla mina vänner som jag tvingat låna första säsongen av mig älskar att prata om dem och som dem (fortfarande, men ändock i lite mindre skala). Det är också att jag snackar som Mia och Klaras alteregon med Baltazar när jag är ensam hemma, eller tilltalar främmande folk på spårvagnen med Vivekarösten. Hade jag kunnat låta som Tabita hade det varit min dialekt numera liksom. Eller Gulletussans *MAMI O SANDRI!*

Och idag när jag blev räckt en pytts med färg på jobbet så sa jag spontant BRAAAAA *görel*

Nivån, som sagt.

Moody River

Ännu en gång gör livet och google mig beskviken. Jag bildgooglade "Jag är så jävla förbannad" och fick upp bilder på Carolina Gynning när hon mest med lite god vilja såg trött ut. DUGER INTE!!!

Jag är så jävla förbannad just nu! En besvikelse mitt i misären är dessutom att en av mina två skålar föll i golvet och gick i tusen bitar (ja, det var faktiskt så många, hoppas jag missade en skärva som nån i mitt kök kan få i foten) och att jag inte gjorde det med flit. Funtade allvarligt på att kasta den andra också i golvet efter det. Men vad ska jag då äta på? undrar vän av ordning.

Ja precis?! Direkt på vårt hepatit-C-golv kanske? YUMMIE! Skita i att laga och äta mat och inta näring intravenöst istället? Känns ju ungefär lika njutbart som alla andra alternativ i livet just nu. Så. jävla. arg!

BAJS!!!

This Is Hardcore

Asså LYCKAN!

* Mängden ost jag har förtärt i och med mina två besök den senaste veckan. OOOOST!

* Ballongerna i mitt rum. Nu ser det ännu mer ut som ett enda stort barnkalas!

* Jag är ägare av en lackklänning.

*High on life*

Good Times Bad Times

Älskar reklambudskap. Älskar.

Krämreklam riktad till män: Några snubbar med blåa skjortor stryker lite kräm med en bred och lite hårig hand över sin kantiga haka och ler självsäkert i en spegel. Sloganen är: Vad män vill ha.

Flaskvattenreklam riktad till ? (troligtvis kvinnor): En businesskvinna står inför ett långbord med massa businessgubbar och råkar slänga sina röda stringtrosor som hon har i väskan tvärs över bordet på sin typ chef. Sen dricker hon flaskvatten som gör att tiden skruvas tillbaka så att hon istället tappar trosorna på sin lite reklamhunkiga manliga kollega, som ger henne dem så hon kan lite chict kan sätta upp håret med dem.

Liksom dumförklaring på multidimensionella nivåer.

Update: Har jag börjat gilla Peter Siepen?!?!

Almost Famous

Idag har det samtalats en del om alla fyllisar som ibland börjar snacka med en på typ spårishållplatsen. Men också om alla de där lite knasiga mötena man är med om med random okänt folk (och som folk i tv- och filmbranschen tenderar att göra "tänkvärda" talkshows och filmer om. Ni vet såna där personliga dramer om livet och relationer och fyra helt för varandra okända och väldigt olika personer, varav minst två har grova trustissues/obskyra ticks/är hopplösa lantisar. Och så helt plötsligt möts dem på/i en nerlagd terminal/tandläkarväntrum/buss till Borås och sedan blir inget sig likt. Eller bara en talkshow med nån blond svt-programledare som ska komma såna där mysiga kändisar inpå livet. Okej, jag vet att det är typ såna filmer och tv-program jag typ gillar allra mest MEN ÄNDÅ).

I alla fall. Jag har varit med om massa såna möten. Det är man väl, mer eller mindre, beroende på vad man är för mänska och utstrålar för karma, som det så vackert heter. Så om jag blir kändis nån gång och får sitta i en sån där fåtölj hos Kattis, jag menar en blond svt-programledare, kan jag ju berätta om kvinnan på Chalmers som efter ett artigt leende från mig började prata om alla hennes Eva Dahlgren-skivor med mig, och var man kunde lyssna på hennes låtar ifall man mot förmodan inte ägde dem (youtube). Eller om kvinnan på bussen som jag hjälpte med väskan och som sedan berättade om alla sorters yoga som hon provat och vilka sorter som passade hennes vän bäst.

Fast ännu intressantare är ju när man själv är den där lite wackiga personen. Som liksom lättar sitt hjärta lite på ett socialt avvikande sätt, och som kanske ger upphov till lite roade leenden hos den som råkar ut för en.

Jag kände att jag definitivt var den personen när jag tog min och 7-elevenbrudens "Hej, hur mår du? -Tack jag mår bra, och du? -Jo tack bra, hrm jag tar en kaffe. Okej, en chokladbit också" - relation till att på frågan hur jag mår hålla en monolog om att SGS byter mina fönster under dagen och att jag därför har möblerat om i hela rummet, lagt lakan över skrivbordet och bokhyllan och lagt gitarren i badkaret. Hon dolde sin chock ganska väl ändå. Hoppas hon tänker på mig när hon hamnar i kändissoffan.

Natural Anthem

*helgkänslan*

Lemon Tree

Bollywooddans e ju så sjukt underskattat! Man borde göra sånt oftare *feeling orjäntalisk*

Och kungahuset är fortfarande cp (JO DET ÄR DEM!). När de ska äta middag i Rom flyger hovlakejen ner träd dit. TRÄD?! Säga vad man vill om Italien, men de har väl egna träd att tillgå? Trädens syfte sades i alla fall vara att skapa en känsla av "svensk vår". Jaha. Skönt att vi lobbar för att italienarna ska få en känsla av den i alla fall. Det är ju inte riktigt grejen här hemma *bitterfitta*

Nu ska jag lyssna på Vacker utan spackel på repeat.

Trouble Sleeping

Jag satt och randomraderade lite sms på min mobil på spårisen *kul liv* Hittade ett sms från syrran.


Guess what, du har en mask i analen. I planted it there when you were sleeping. This is why I exist - to plant the worms.

*Livet lite roligare*

Poetry In Motion

Nu är det förnedringsblogg igen, folks.

Istället för att somna för att vakna imorrn och fortsätta på hemtentan, sitter jag och läser igenom mina gamla dikter igen. Blev nämligen lovad en gratis öl på andra lång, vilket var exakt den mutan jag ville ha. Hur mycket kan hon förnedra sig själv för lite vanlig sketen uppmärksamhet, tänker ni kanske nu. Precis. You're about to find out.

Men först en liten genomgång av mitt författarskap, precis som på Melodifestivalen ni vet. Jag skrev dikter mellan 2003-2007, och de är 91 i antal. Jag uppskattar att ca 88% motsvarar lösryckta och deppiga dagboksanteckningar, 15% innehåller tveksamma (julklapps)rim och 100% har pubertala titlar (smakprov: "själens spegel", "underarm" etc). Jag får ge mig själv att de jag skrev sist trots allt har något högre kvalité än de jag plitade ihop som omyndig.

Jag ska nu ge er två smakprov, ett från min tidiga karriär och ett från när jag var gammal i gemet. Okej, här kommer "Skuggbild" *ridå*

precis som dina skinande ord alltid bländar mig
förlorar jag alltid när jag är som närmast
jag tänker att jag måste låtsas
när verkligheten är så omöjlig
att försöka skapa känslor ur lösa fragment
och klistra fast dem på ytan
vad tjänar det till?
oändligt är kanske inte för evigt
men jag har flera botmedel
och min tidlösa rymd susar genom öronen*ridå ner*

Författarens kommentar: Man ser här hur jag försöker tala i bilder. Dikterna innehöll oftast ett "jag" och inte sällan ett "du" som jaget oftas var jävligt arg/känslomässigt engagerad i. Jag blev alltid lite nöjd när jag fick använda ord som "fragment" eller "tidlös". Och för de som undrar så var det ett synnerligen medvetet drag att aldrig använda stor bokstav *rebell*

Och nu presenterar vi: Var dag *ridå*

Ljuga bort vardagen
och tappa hjärtat i filmjölken

truligt, att faktiskt inte bry sig

hata litegranna, förgöra innåt

nu kokar det över

Och så alla ensamma flingor

*ridå ner*

Författarens kommentar: Man ser här hur jag in i en annan fas, låt oss kalla den postmodernistisk *vänsterintellektuell* Meningarna är lösryckta som för att antyda att man kan läsa saker "mellan raderna". Titeln rymmer två meningar, vilket jag förmodligen gottade mig hejdlöst i. Bildspråket handlar om mat, vilket är ett av mina största glädjeämnen i livet. Samtidigt tyder ordval som "ensamma" och "förgöra" på en oundviklig själslig längtan.

Där har ni. Nu vill jag ha en JÄVLA MASSA ÖL!

Forever Young

Det här är seriöst en av de bästa filmkaraktärerna. EVER.



<3

Across The Universe

Hejhej. Jag har bautatråkigt. Jag sitter på KTB. Ville typ bara säga det.

P.s. jag har inte ens fått använda "våldsmonopol" i tentan ännu. Buhu. D.s

Lullaby

*amen fortfarande snark*

Happiness Is A Warm Gun

*Snark*

Not Ready To Make Nice

Asså, det bästa med min familj är att den är så full av dolda talanger. En grej jag vet att åtminstone jag och min Mami är grymma på är att författa klagobrev. Vi njuter självklart obeskrivligt mycket medan vi gör det också. Nu har Mami tagit det till nya fantastiska höjder, i en reklamation av en lägenhet familjen hyrde för ett tag sedan. Några smakprov ur brevet:

"En fruktansvärd stank slog emot oss när vi öppnade dörren till lägenheten. Stanken visade sig härröra från en obeskrivligt rutten golvmopp som fanns på toaletten. Eftersom den fortfarande var blöt drog vi slutsatsen att de stenbelagda golven försökts göras rent med den. Vi förpassade den ut på balkongen."

"En av de utvikningsbara sängarna i sovrummet hade en specialmadrass avpassad för en person med någon slags ryggåkomma. Fullständigt omöjligt för en normalt frisk person att sova i. STENHÅRD!"

"Alldeles för mycket textilier i vardagsrummet. 22 lösa kuddar samt två filtar av det ulligare slaget. Samlar damm! Sprider damm!"

Som dotter till denna klagobrevsförfattare, kan man inte bli annat än otroligt nöjd (och sjukt underhållen).

Some Unholy War

Har sett så himla många bra dokumentärer på sistone. Förra helgen fastnade jag framför en otroligt fängslande brittisk (vad annars?) dokumentär om en sån där hård-men-rättvis-skön-snubbe som skulle rädda alla feta och olyckliga brittiska barn. Framför allt en var särskilt fet och olycklig. Snubben och han blev typ bästisar. *bölar lite*

Och för en tid sedan stannade jag uppe typ hela natten för att kolla på en amerikansk dokumentär om en whitetrash kvinna som var drugaddict och åkte in och ut på hem, medan hennes familj inte gjorde annat än att göra interventions och jogga till pantbanken för att hämta hennes vigselring. Vet inte varför, men identifierade mig asmycket i henne, for real liksom.

Såna dokumentärer och typ allt man någonsin har lärt sig i skolan bygger ju typ på tanken: "Gud vad konstigt att såna här grejor händer asså, skitskrämmande verkligen. Men kom ihåg kids, det kan hända här, närsomhelst. P.s men let's face it det är ju extrema människor som gör det/blir drabbade av det. D.s" Målande ex: feta barn med dålig matkultur, drugaddicts i amerikanska södern, hur Förintelsen kunde hända, varför folk går med i sekter etc.

Min tanke har alltid varit, och är fortfarande, pure identifikation. Ni får gärna spinna vidare på temat, blev ju lite *djup* här.

Lägger upp en idolbid också, på den riktiga vinnaren ikväll: