Hört på ladys room på campus idag:
Random tjej med LillaMy-tofs: "Jag har en sån där röd rååååsch, man ser ut som en BÄRPLOCKARE i den!"
Random tjejs kompis: "Gawd!"
Jag: *vet ej om jag blir stum av beundran eller förakt*
Lite senare på dagen, i ett samtal med min handledare om en annan person jag borde träffa:
Min handledare: Så kontakta xx, han kan säker hjälpa dig blablabla etc. Du kommer alldeles säkert träffa honom ikväll om du går på det där eventet yy blablabla etc.
Jag: Super! Men hur ska jag känna igen honom?
Min handledare: Han sitter i rullstol
Jag: Gawd vad bra! Eller eh, jag menar...*blir stum och vet varför*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
hahaha!! gryyyyyyymt, jucie!
Fan va jobbiga sånnadäringa sketonngar är som du nämnde i början.. fast man bli ju kär i dom också. det är inte helt lätt det där, som du själv påpekade. man vill ju bara skjuta av delar av flocken också liksom ibland.
/weyland
det här med att skjuta av delar av flocken. vilka ska man börja med är frågan? topp 3 liksom?
Skicka en kommentar