Almost Famous

Idag har det samtalats en del om alla fyllisar som ibland börjar snacka med en på typ spårishållplatsen. Men också om alla de där lite knasiga mötena man är med om med random okänt folk (och som folk i tv- och filmbranschen tenderar att göra "tänkvärda" talkshows och filmer om. Ni vet såna där personliga dramer om livet och relationer och fyra helt för varandra okända och väldigt olika personer, varav minst två har grova trustissues/obskyra ticks/är hopplösa lantisar. Och så helt plötsligt möts dem på/i en nerlagd terminal/tandläkarväntrum/buss till Borås och sedan blir inget sig likt. Eller bara en talkshow med nån blond svt-programledare som ska komma såna där mysiga kändisar inpå livet. Okej, jag vet att det är typ såna filmer och tv-program jag typ gillar allra mest MEN ÄNDÅ).

I alla fall. Jag har varit med om massa såna möten. Det är man väl, mer eller mindre, beroende på vad man är för mänska och utstrålar för karma, som det så vackert heter. Så om jag blir kändis nån gång och får sitta i en sån där fåtölj hos Kattis, jag menar en blond svt-programledare, kan jag ju berätta om kvinnan på Chalmers som efter ett artigt leende från mig började prata om alla hennes Eva Dahlgren-skivor med mig, och var man kunde lyssna på hennes låtar ifall man mot förmodan inte ägde dem (youtube). Eller om kvinnan på bussen som jag hjälpte med väskan och som sedan berättade om alla sorters yoga som hon provat och vilka sorter som passade hennes vän bäst.

Fast ännu intressantare är ju när man själv är den där lite wackiga personen. Som liksom lättar sitt hjärta lite på ett socialt avvikande sätt, och som kanske ger upphov till lite roade leenden hos den som råkar ut för en.

Jag kände att jag definitivt var den personen när jag tog min och 7-elevenbrudens "Hej, hur mår du? -Tack jag mår bra, och du? -Jo tack bra, hrm jag tar en kaffe. Okej, en chokladbit också" - relation till att på frågan hur jag mår hålla en monolog om att SGS byter mina fönster under dagen och att jag därför har möblerat om i hela rummet, lagt lakan över skrivbordet och bokhyllan och lagt gitarren i badkaret. Hon dolde sin chock ganska väl ändå. Hoppas hon tänker på mig när hon hamnar i kändissoffan.