Jag har ett rykte om mig att vara en fantastiskt spindelmördare. Det är lite tabubelagt att mörda spindlar i min familj, för vi tycker synd om alla läskiga djur när nån föreslår att man borde smacka till dem. Grejen är att när man bor själv finns helt enkelt inte den lyxen att låta den söta spindelindeln med sylvassa huggtänder leva. Nä, kill 'im! *fransk mustaschbrytning*
Trots detta rykte fegade jag nyss ur en riktig spindelfajt. Den var typ stor som min vänsterfot. Och vad skulle jag göra? Mina fötter ville helt enkelt inte slåss med någon i deras egen storlek, så de sprang och gömde sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Min uppfattning är att om man är så dålig på att hålla rent på sin pyttalilla studentbostadsyta så att t.o.m. större spindlar trivs där är det fan kris! ....eller är jag en städ-gestapo modell värre? Du kan ju bo i ett slott också så kan det vara.
Det där hade kunnat vara min kommentar, men det är det inte. För jag vet ju att du bor i Villa Villekulla. /Bree
Du har ju redan tampats med alla spindlars moder och därmed räddat livet på din dåvarande pojkvän. Ska du låta allt gå till spillo?
villa villekulla är ju helt klart min borg (modell pytteliten studentbostadsyta), men spindeln gömde sig faktiskt i köket. alltså i mitt delade GEMENSAMMA kök. så spindelns existens är således inte bara mitt fel, ville bara säga det!!!
men självklart kan jag inte låta min framgångsrika slaktarkarriär gå till spillo. kriget har bara börjat. nästa gång jag ser bryllingen till Alla Spindlars Moder kan den känna sig smackad!
sa du Villa Villduknulla?! :-O
oh yes indeed.
Skicka en kommentar