Igår hände en fantastisk sak. det skedde högst oväntat och plötsligt, och sedan var det borta. icke desto mindre hände det verkligen. när jag tänkte över saken lite närmare kom jag fram till att jag en tid faktiskt gått och längtat efter att det skulle hända. i hela mitt liv närmare bestämt, efter en snabb överslagsräkning. vad ljuvt livet är, när man får vad man önskar!
saken var att jag såg en tjej i helt vita kläder gå runt med en jättemullig grå gris i koppel på eklandagatan. det var så underbart. jag drabbades av en så tillfredsställande white-trash-svenne-exotic-lantis-känsla att jag nästan prejade ner två ilskna cyklister i cykelbanan.
lördag 28 april 2007
tisdag 24 april 2007
Two's Up
"Lembits framfart i köket" -en följetong i x delar. So far den här veckan:
*Embracandet av mitt etniska kulturarv togs till nya svindlande höjder när jag investerade i ett kålhuvud häromdagen. jag är så lycklig.
*En smärre incident höll på att inträffa, då ett oväntat ihopblandande av kanel och chilipulver gjordes i samband med förtärandet av morgonyoughurten.
*Embracandet av mitt etniska kulturarv togs till nya svindlande höjder när jag investerade i ett kålhuvud häromdagen. jag är så lycklig.
*En smärre incident höll på att inträffa, då ett oväntat ihopblandande av kanel och chilipulver gjordes i samband med förtärandet av morgonyoughurten.
fredag 20 april 2007
Say It Right
Saker jag gnisslat tänder över senaste veckan:
* Spårvagnsfasan att möta en liten ond cilvilklädd vakt som kräver en på all kosing.
* Göteborgspostens skymfning av mitt brevinkast varje morgon. BORT SA JAG!
* Tidens relativitet som aldrig räcker och blir över för mig. Jag undrar om det inte är någon som systematiskt snor lite för mig och gömmer undan någonstans (och nomineringen till vem det kan tänkas vara är multipla).
* Vårklyschor som bara haglar över en jämt och ständigt. Kan alla vara så hemskt vänliga och sluta säga "Amen vad SKÖNT det är med sol ändå!", "Tyyyyyypiskt aprilväder" och "Det är så FANASTISKT med så ljusa mornar". Face it, det är askallt nästan jämt och snart börjar regnperioden igen.
* Tvättstugan på Olofshöjd. Inga vidare kommentarer.
* Folk som tycker att pyttesmå bebiskläder är det puttenuttigaste de vet, och uttrycker dessa vidriga fetisher på 2:ans spårvagn när jag sitter på sätet bakom. LÄMNA. MIG. IFRED.
* Övriga bakslag, där bl.a. senapsattacker, komma-en-timme-för-tidigt-till-skolan-incidenter och framtidshysteri inkluderas.
* Spårvagnsfasan att möta en liten ond cilvilklädd vakt som kräver en på all kosing.
* Göteborgspostens skymfning av mitt brevinkast varje morgon. BORT SA JAG!
* Tidens relativitet som aldrig räcker och blir över för mig. Jag undrar om det inte är någon som systematiskt snor lite för mig och gömmer undan någonstans (och nomineringen till vem det kan tänkas vara är multipla).
* Vårklyschor som bara haglar över en jämt och ständigt. Kan alla vara så hemskt vänliga och sluta säga "Amen vad SKÖNT det är med sol ändå!", "Tyyyyyypiskt aprilväder" och "Det är så FANASTISKT med så ljusa mornar". Face it, det är askallt nästan jämt och snart börjar regnperioden igen.
* Tvättstugan på Olofshöjd. Inga vidare kommentarer.
* Folk som tycker att pyttesmå bebiskläder är det puttenuttigaste de vet, och uttrycker dessa vidriga fetisher på 2:ans spårvagn när jag sitter på sätet bakom. LÄMNA. MIG. IFRED.
* Övriga bakslag, där bl.a. senapsattacker, komma-en-timme-för-tidigt-till-skolan-incidenter och framtidshysteri inkluderas.
tisdag 17 april 2007
Mean Mr Mustard
först och främst vill jag varna alla känsliga läsare för vad som komma skall härnedan. det är nämligen en ganska omskakande historia, med tämligen barnförbjudna och samhällsfarliga inslag. utan vidare omskrivningar ska jag nu berätta historien om när jag i eftermiddags gick upp till köket och skulle göra mig lite mellanmål.
det hela började helt vackert med att jag konstaterade att jag hade livsmedel i min kyl som det gick att göra mellanmål av. så är ju icke fallet varje dag, så jag var mäkta självbelåten när jag började bereda mina kullinariska läckerheter (en sparris-varma koppen och ÄGG). men säg den lycka som är varaktig. nej, just det. det var nämligen någon som låg i bakhåll på mig. och kära ungdomar, det var inte vemsomhelst. håll någon i handen nu, för det var ELAKA HERR SENAP! bäva. men nu går vi händelserna i förväg egentligen.
intet ont anande kokade jag klart ÄGGEN och kom på snilleblixten att bre mig en knäckemacka med senap och kalkon på. en av mina bästa idéer hittills, om jag får säga det själv. men säg det geni som inte får en dolkstöt i ryggen. nej, just det. jag travade iväg till kylskåpet, öppnade dörren...och blev ATTACKERAD! ELAKA HERR SENAP i form av en glasburk med löst lock hoppade ut på mig och spred ut sig över hela min arma lekamen. efter att ha svurit en mycket berättigad ramsa om djävulen och hans alla mostrar såg jag att ELAKA HERR SENAP dessutom inte var av min ägo. jag äger mycket riktigt en egen glasburk senap, men den är GOD. och framförallt konspirerar den inte mot mig när jag inte är i närheten. nej, denna förtappade ELAKA HERR SENAP tillhör mina utbytesstudenter som jag delar kök med. det gjorde inte mitt svåra trauma mindre, ska tilläggas.
vidare beskrivningar av vad som skedde efter incidenten är överflödiga i sammanhanget, och kanske lite väl vågade. jag kan drista mig till att nämna att det inkluderade ett tämligen ilsket samtal med ena utbytesbruden, och ganska mycket bråk med Baltazar när vi tjafsade om vem som skulle skölja av mina senapiga kläder.
så det ser inte bättre ut att jag får spela ut förra veckans kort igen; det är så synd om mig! ack ja. farväl grymma värld.
det hela började helt vackert med att jag konstaterade att jag hade livsmedel i min kyl som det gick att göra mellanmål av. så är ju icke fallet varje dag, så jag var mäkta självbelåten när jag började bereda mina kullinariska läckerheter (en sparris-varma koppen och ÄGG). men säg den lycka som är varaktig. nej, just det. det var nämligen någon som låg i bakhåll på mig. och kära ungdomar, det var inte vemsomhelst. håll någon i handen nu, för det var ELAKA HERR SENAP! bäva. men nu går vi händelserna i förväg egentligen.
intet ont anande kokade jag klart ÄGGEN och kom på snilleblixten att bre mig en knäckemacka med senap och kalkon på. en av mina bästa idéer hittills, om jag får säga det själv. men säg det geni som inte får en dolkstöt i ryggen. nej, just det. jag travade iväg till kylskåpet, öppnade dörren...och blev ATTACKERAD! ELAKA HERR SENAP i form av en glasburk med löst lock hoppade ut på mig och spred ut sig över hela min arma lekamen. efter att ha svurit en mycket berättigad ramsa om djävulen och hans alla mostrar såg jag att ELAKA HERR SENAP dessutom inte var av min ägo. jag äger mycket riktigt en egen glasburk senap, men den är GOD. och framförallt konspirerar den inte mot mig när jag inte är i närheten. nej, denna förtappade ELAKA HERR SENAP tillhör mina utbytesstudenter som jag delar kök med. det gjorde inte mitt svåra trauma mindre, ska tilläggas.
vidare beskrivningar av vad som skedde efter incidenten är överflödiga i sammanhanget, och kanske lite väl vågade. jag kan drista mig till att nämna att det inkluderade ett tämligen ilsket samtal med ena utbytesbruden, och ganska mycket bråk med Baltazar när vi tjafsade om vem som skulle skölja av mina senapiga kläder.
så det ser inte bättre ut att jag får spela ut förra veckans kort igen; det är så synd om mig! ack ja. farväl grymma värld.
måndag 16 april 2007
Stockholm Syndrome
De senaste dagarnas lösryckta lägesrapport:
fredagspepp, packingshysteri, spårvagnsflås, fredagspeppSJrelaterad-död, återseendekackel, adrenalinumgänge, tidsuppfattningsutsuddning, middagsfarser, shoppingsryggsvett, t-banenostalgi, fjortisförakt, villaförsäljning, söndagskänsla, fräkenodling, lattemammaidioti, syskonmongolekar, bratsinteraktion, beach2007besvikelser, omklädningsrumskatastrofer, Oboyfrosserier, måndagmorgonbitterhet osv.
fredagspepp, packingshysteri, spårvagnsflås, fredagspeppSJrelaterad-död, återseendekackel, adrenalinumgänge, tidsuppfattningsutsuddning, middagsfarser, shoppingsryggsvett, t-banenostalgi, fjortisförakt, villaförsäljning, söndagskänsla, fräkenodling, lattemammaidioti, syskonmongolekar, bratsinteraktion, beach2007besvikelser, omklädningsrumskatastrofer, Oboyfrosserier, måndagmorgonbitterhet osv.
torsdag 12 april 2007
Shooting Star
Kära kamrater! tänkte utreda eventuella missförstånd eller undringar om mitt s.k. bloggnamn (om inte annat vill jag prata om mig själv igen).
alltför få sitter inne med kunskapen om att jag har en fjärdedels estniskt blod i kroppen, men så är det faktiskt. även om det inte hörs på mitt eleganta förnamn, finns det andra namn som kan göras gällande...och här borde det börja ringa klockor hos alla samhällsmedvetna och fruktansvärt intelligenta människor (vilket jag vet att hela mitt umgänge kan skriva under på)...just det; ALLA PÅ ESTLAND HETER LEMBIT.
vad kan då vara naturligare för mig, som den smygpatriot jag är (till en fjärdedel naturligtvis), att här på andra sidan av det förorenade havet helt sonika anamma namnet?
här bredvid på bilden ser ni inte vemsomhelst. den stiliga mannen ifråga råkar faktiskt vara en brittisk politiker, men av estnisk härkomst. och hans namn lyder: LEMBIT ÖPIK. är det inte det vackraste ni sett?
tisdag 10 april 2007
Times They Are Changing
jag känner att det är dags för ett litet modest resonemang om ägg.
ägg, detta fantastiska livsmedel! ägg är gott. ägg är bra. ägg är billigt. ägg finns att köpa i förpackningar av olika storlekar, anpassat för alla olika sorters äggsugna medborgare.
förr i tiden, dvs för ungefär två månader sedan, var mitt förhållande till ägg inte alls såhär rosenskimrande och bekymmersfritt ska ni veta. ack nej. jag led av vad vi så bekant brukar kalla för "äggstress". den artade sig på så vis att varje gång jag köpte ägg (i en liten blygsam förpackning à 6 ägg), fick jag väldiga problem med att äta upp dem sedan. jag visse inte vad jag skulle göra med dem, och varje förslag tycktes gräsligt krångligt - koka på morgonen (hur många minuter?), göra omelett (varför går den alltid sönder?), baka (men jag kan ju inte baka), kasta på utbytesstudentestjejerna i mitt kök (oturligt nog gömmer de sig ju alltid på sitt rum) etc.
men som i ett trollslag sitter jag nu här på andra sidan äggstressen under min korkek och är...lycklig. fast jag är en ko, har jag med hjälp av mina makalösa matematiska förmågor räknat ut att jag på drygt två veckor kommer att ha ätit 30 ägg. exellente, magnifico, splendido!
ägg, detta fantastiska livsmedel! ägg är gott. ägg är bra. ägg är billigt. ägg finns att köpa i förpackningar av olika storlekar, anpassat för alla olika sorters äggsugna medborgare.
förr i tiden, dvs för ungefär två månader sedan, var mitt förhållande till ägg inte alls såhär rosenskimrande och bekymmersfritt ska ni veta. ack nej. jag led av vad vi så bekant brukar kalla för "äggstress". den artade sig på så vis att varje gång jag köpte ägg (i en liten blygsam förpackning à 6 ägg), fick jag väldiga problem med att äta upp dem sedan. jag visse inte vad jag skulle göra med dem, och varje förslag tycktes gräsligt krångligt - koka på morgonen (hur många minuter?), göra omelett (varför går den alltid sönder?), baka (men jag kan ju inte baka), kasta på utbytesstudentestjejerna i mitt kök (oturligt nog gömmer de sig ju alltid på sitt rum) etc.
men som i ett trollslag sitter jag nu här på andra sidan äggstressen under min korkek och är...lycklig. fast jag är en ko, har jag med hjälp av mina makalösa matematiska förmågor räknat ut att jag på drygt två veckor kommer att ha ätit 30 ägg. exellente, magnifico, splendido!
söndag 8 april 2007
Confessin' The Blues
10 anledningar till att your's trulys kontakt med socialvården borde vara mer frekvent än i nuläget:
1. Jag pratar för mig själv och inbillar mig att jag kommer till insikt.
2. Jag pratar med mitt gosedjurssjölejon Baltazar och är övertygad om att vi båda kommer till insikt.
3. Jag pratar med (läs:skäller på) datorn och är rädd för att vi aldrig kommer komma till insikt.
4. Jag har ett mycket osunt förhållande till allt som kan definieras som "frukt&grönt", i synnerhet bladsallad. införskaffningen av ett mangogold-huvud och ett roman-huvud på marknaden igår har bara bidragit till utökade perversiteter. nu ligger de uppe i min kyl och jag kan knappt bärga mig tills jag får rusa upp och gosa med dem igen (och ja, jag pratar med dem och vi når nirvana varje gång).
5. Jag vurmar för barndomen, hyser hatkärlek till ungdomen, skyr vuxenheten och längtar skarpt efter pensioneringen när jag kan få bli den ilskna tant jag vet ruvar inom mig. jag ska tälja min käpp till ett spjut och kasta på den som inte låter mig sitta på bussen eller lämnar kvar något i tvättstugan.
6. Jag kan ha väldiga besvär med att använda handkräm, för att jag får för mig att jag måste tvätta händerna precis efteråt, och sen blir jag stressad över att krämen går bort och mina händer blir ännu torrare. det leder till att jag försöker planera in användandet av handkräm lite smidigt, vilket i vanlig ordning och på lembit-manér kräver ett omständligt kalkylerande som ändå går åt pipan i slutändan. ibland blir besvären så överhängande att jag gömmer handkrämen för mig själv så att jag inte ska bli nervös.
7. Jag går fortfarande och hoppas på att landet Narnia ska finnas i min garderob, varje gång jag öppnar garderobsdörren.
8. Jag lyckas lura mig själv och gömma saker för mig själv när jag inte vill ha dem på ett tag (se punkt 6).
9. Jag har fortfarande inte riktigt lärt mig digitalklockan eller skriva skrivstil. Varför lät mamma och pappa mig ens sluta lågstadiet?
10. Jag sitter inne med vad en person i min närhet en gång kallade för ett "neverending flow av ord" , men lyckas sällan (för att inte säga aldrig) förmedla något utav som helst värde till min omvärld. de som inte tror mig kan läsa denna lista en gång till och leta upp telefonnumret till socialen på eniro.
osv osv osv....
1. Jag pratar för mig själv och inbillar mig att jag kommer till insikt.
2. Jag pratar med mitt gosedjurssjölejon Baltazar och är övertygad om att vi båda kommer till insikt.
3. Jag pratar med (läs:skäller på) datorn och är rädd för att vi aldrig kommer komma till insikt.
4. Jag har ett mycket osunt förhållande till allt som kan definieras som "frukt&grönt", i synnerhet bladsallad. införskaffningen av ett mangogold-huvud och ett roman-huvud på marknaden igår har bara bidragit till utökade perversiteter. nu ligger de uppe i min kyl och jag kan knappt bärga mig tills jag får rusa upp och gosa med dem igen (och ja, jag pratar med dem och vi når nirvana varje gång).
5. Jag vurmar för barndomen, hyser hatkärlek till ungdomen, skyr vuxenheten och längtar skarpt efter pensioneringen när jag kan få bli den ilskna tant jag vet ruvar inom mig. jag ska tälja min käpp till ett spjut och kasta på den som inte låter mig sitta på bussen eller lämnar kvar något i tvättstugan.
6. Jag kan ha väldiga besvär med att använda handkräm, för att jag får för mig att jag måste tvätta händerna precis efteråt, och sen blir jag stressad över att krämen går bort och mina händer blir ännu torrare. det leder till att jag försöker planera in användandet av handkräm lite smidigt, vilket i vanlig ordning och på lembit-manér kräver ett omständligt kalkylerande som ändå går åt pipan i slutändan. ibland blir besvären så överhängande att jag gömmer handkrämen för mig själv så att jag inte ska bli nervös.
7. Jag går fortfarande och hoppas på att landet Narnia ska finnas i min garderob, varje gång jag öppnar garderobsdörren.
8. Jag lyckas lura mig själv och gömma saker för mig själv när jag inte vill ha dem på ett tag (se punkt 6).
9. Jag har fortfarande inte riktigt lärt mig digitalklockan eller skriva skrivstil. Varför lät mamma och pappa mig ens sluta lågstadiet?
10. Jag sitter inne med vad en person i min närhet en gång kallade för ett "neverending flow av ord" , men lyckas sällan (för att inte säga aldrig) förmedla något utav som helst värde till min omvärld. de som inte tror mig kan läsa denna lista en gång till och leta upp telefonnumret till socialen på eniro.
osv osv osv....
lördag 7 april 2007
Oh! Darling
En ode till min älskade plasttrumpet
Käraste lilla plasttrumpet
du kom i ett snyggt paket
alldeles blå och fin
och inte en dum violin
Jag gillar att i dig blåsa
nynna melodin och flåsa
spela lite "sexyback"
eller nåt annat track
(från justins skiva)
O plasttrumpet, shall I compare thee with ett annat insrument?
självklart inte, du har ljuset i mitt hjärta tänt
för mig finns bara du och ingen annan
det värsta programmet på tv var nog "Kannan"
(eller?)
Så låt oss fröjdas i godan ro
ibland kanske vi kan gå på zoo
käraste lilla plasttrumpet
det är du och jag i evighet
Käraste lilla plasttrumpet
du kom i ett snyggt paket
alldeles blå och fin
och inte en dum violin
Jag gillar att i dig blåsa
nynna melodin och flåsa
spela lite "sexyback"
eller nåt annat track
(från justins skiva)
O plasttrumpet, shall I compare thee with ett annat insrument?
självklart inte, du har ljuset i mitt hjärta tänt
för mig finns bara du och ingen annan
det värsta programmet på tv var nog "Kannan"
(eller?)
Så låt oss fröjdas i godan ro
ibland kanske vi kan gå på zoo
käraste lilla plasttrumpet
det är du och jag i evighet
fredag 6 april 2007
Absolute Beginners
jag har blivit med blogg.
först vill jag tacka kungen. sedan vill jag be samtliga som tar åt sig om ursäkt. förlåt, ty hon vet icke vad hon gör. tillåt mig ändå att vara oförskämt fåfäng och besvärande menlös genom att beskriva lite hur jag tänkt mig att denna s.k. bloggverksamhet ska drivas. det tycker jag vore på sin plats.
i bästa fall hoppas jag att läsaren kommer uppleva min blogg som en vass småsten i skon, en som bara rullar runt runt mellan tårna och skapar allmänt obehag, många gånger omedvetet. om inte det går hoppas jag på känslor som frustration, dödslängtan eller djup melankoli. i sämsta fall slutar det väl med att vi allihopa lever lyckliga i alla våra dagar och kulturfenomen som bloggande blir stämplat som något progressivt för det moderna samhället.
i och med att jag inte vet vad jag svamlar om tänkte jag fortsätta med det. låt oss prata existentiella frågor. eller nej förresten. låt oss prata mer om mig. me me me. en liten böna i min närhet sa en gång att blogga är att kräva lite mer uppmärksamhet och att vilja ta lite mer plats. och jag kunde väl inte ha formulerat det bättre själv! jag vältrar mig i egoism dagligen, och njuter till fullo av det. men så en dag frågade jag mig; "hur kan jag vara ÄNNU mer enerverande för mina stackars medmänniskor?" the rest is history, som vi säger.
händerna på täcket barn.
först vill jag tacka kungen. sedan vill jag be samtliga som tar åt sig om ursäkt. förlåt, ty hon vet icke vad hon gör. tillåt mig ändå att vara oförskämt fåfäng och besvärande menlös genom att beskriva lite hur jag tänkt mig att denna s.k. bloggverksamhet ska drivas. det tycker jag vore på sin plats.
i bästa fall hoppas jag att läsaren kommer uppleva min blogg som en vass småsten i skon, en som bara rullar runt runt mellan tårna och skapar allmänt obehag, många gånger omedvetet. om inte det går hoppas jag på känslor som frustration, dödslängtan eller djup melankoli. i sämsta fall slutar det väl med att vi allihopa lever lyckliga i alla våra dagar och kulturfenomen som bloggande blir stämplat som något progressivt för det moderna samhället.
i och med att jag inte vet vad jag svamlar om tänkte jag fortsätta med det. låt oss prata existentiella frågor. eller nej förresten. låt oss prata mer om mig. me me me. en liten böna i min närhet sa en gång att blogga är att kräva lite mer uppmärksamhet och att vilja ta lite mer plats. och jag kunde väl inte ha formulerat det bättre själv! jag vältrar mig i egoism dagligen, och njuter till fullo av det. men så en dag frågade jag mig; "hur kan jag vara ÄNNU mer enerverande för mina stackars medmänniskor?" the rest is history, som vi säger.
händerna på täcket barn.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)