Sommaren I City

Tjipp och haj och välkomna till hajk, eller nåt! Klockan är 20 i 8 och sitter själv på kontoret och glor.

Hade nyss ett ca 35 sek långt samtal med städerskan som är tillbaks från sin semester. Hon ojade sig över att jag hade jobbat hela juli. Vi har en bra kontakt eftersom jag brukar hälsa och att jag lägger mina använda glas och gamla tepåsar där de hör hemma, dvs. i diskmaskinen och i papperskorgen! *städbitch*

Min arbetsmoral har alltså nått så nya bottnar att jag bloggar om tristessen.

Stämningar jag får lite småpanik av:
- En sån där myselimysig tjej-stämning, som gärna uppstår i tjejhomogena grupper när brudar vill bonda över sitt kön (dvs. konstruerade genus, reds anm). Det brukar inte sällan främst artikuleras genom att nån tjej/kvinna helt plötsligt utbrister TJEJOR! Tjejorna pratar t.ex. om vad himla STÖRIGT det är när killar inte FATTAR att man vill att de ska "hjälpa till" att gå ut med soporna, eller hur TOKIG man är som under lördagsshoppingen bara måste köpa ett läppglans till fast man har ett likadant hemma!

- En sån där höhö:ig grabb-stämning, som t.ex. kan uppstå när Jamie Oliver åker runt i världen och ska filma färgglad, köttig mat, tillsammans med ett (presumably) manligt kamerateam, manliga kompisar och andra män. Stämningen kan vara något svårare att märka då man kan förledas av att Jamie läspar och har lite ruffsigt hår. Men sitter man och väntar i några minuter så kan man gott räkna med att han ska köpa lite örter av några arabiska gubbar som säger att örterna kommer få Jamies fru att älska honom, vara följsam och hålla tyst, och se då blir Jamie glad som en femåring och höhö:ar extra mycket till den (manliga) kameramannen och ler sitt allra bästa västerländska/hegemoniska/patriarkala/ leende.

Men nu till väsentligheter! Flera snubbar har frågat mig det senaste halvåret om jag är hårfrissa. Lyckan jag känner när jag får höra det. Mami och sandri, festa amma ftw! *gulletussan_4life*