You Are My Sister

Jag tolkar er talande tystnad som att ni lite har gått och hoppats på att blöggen är nedlagd. Nerrå. Den gubben går inte! Vi fortsätter efter det här lilla avbrottet med:

Day 11 – Your siblings

Okej, jag har som ni vet dårå en yngre syrra och det skiljer drygt fyra år mellan oss. Otaliga är dock dem som på senare år har frågat vem det är av oss som är äldst. Jag väljer att tro att det enbart handlar om att syrran är huvudet längre. Hrm. Sen är jag sjukt medveten om och tacksam för att hon många gånger är den som klappar mig lite på huvudet och ba "there, there". Som t.ex. när jag ska köpa nån ny teknisk pryl (oftast mobbe) och typ ringer i panik från affären och ba HEJ SNÄLLA HJÄLP MIG ÄR DEN HÄR BRA ELLER VÄNTA DU FÅR PRATA MED PERSONALEN SOM STÅR HÄR *räcker över luren till personalmänskan och låter honom/henne och syrran bestämma vilken mobbe jag ska köpa*

Men förrutom det så är hon den jag ringer i typ alla lägen. T.ex. om jag mår skit och ringer henne mitt i natten och hon pratar med mig även fast hon är i Nice och partajar. Eller som när hon var hemma senast och vi redan sagt gonatt och sedan la jag mig i min säng och blev alldeles bölig och då gick jag in till henne igen och ba "jag kan inte sova" och hon ba direkt "kom och sov hos mig". Så himla fint och mausigt.

Därtill har hon alltid varit assmart, och inte bara på fysik och matte och sånt utan också emotionellt mogen och liksom MORALISK. Hon är en sån som i mellanstadiet tog en kille hon egentligen inte gillade i försvar när alla mobbade honom, för att det var "fel". Asså det är typ inte så vanligt, inte på det självklara och rättframma sättet, i alla fall inte när man är 11 inbillar jag mig. Andra braiga saker som syrran är: verbal, rolig och snygg. Hon är mitt allt, alltså. The one and only. <3