Jag ska nu försöka producera ett inlägg som inte dryper av illa undantryckt bitterhet eller smaklös ironi. Jag vet, jag tvivlar lika mycket som ni på att det kommer gå, men jag ska verkligen göra mitt yttersta. Mina övriga krav är aslåga, bara inlägget för en gångs skull INTE handlar om varför det är synd om mig/att jag är pissed off/trött på livets plågor. Så, jag ska nu rannsaka mig själv och ta upp saker som glädjer mig. Som gör livet värt att leva. Eller som bara inte får mig att vilja klubba ihjäl närmaste göteborgare med batong.
Efter ungefär en halv minuts grubblande har jag kommit fram till följande:
*I Sony Ericsson-reklamen ni vet, när massa random peops sjuner Enjoy The Silence, hon som sjunger sist av dem tycker jag har en rätt häftig röst.
Efter sju minuter till orkar jag inte orkar pannan mer. Jaja, det är i alla fall en bra reklam. Ser ni, jag lyckades. Inte det minsta bittert. Fastän kanske lite tragikkomiskt. Ni skrattar med mig och inte åt mig va?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar