söndag 2 november 2008

Losing My Way

På massiv efterfrågan anser jag mig nu tvungen att blogga om vad som föranledde det senaste inlägget. Vad har den där nedrans tokan gjort den här gången? satt ni ju såklart och tänkte när ni läste det.

Grejen är att jag hade ju exempelvis kunnat åberopa omyndighetsförklaring när jag tappade bort mobben på spårisen förra helgen. Det gjorde jag dock inte. Den här helgen har jag faktiskt lyckats hålla i grejorna, men jag känner mer att allmäntillståndet är tämligen tvivelaktigt. Det som gör att jag tycker att omyndighetsförklaringen är på sin plats är snarare en känsla av att helheten (och med det menar jag myself) är rätt uppfuckad. Här är de tre främsta skälen till varför jag tycker ni borde ta ert medborgerliga ansvar och ringa socialen (eller vilken instans man nu ringer. CSN? Rädda Barnen? Miljödepartementet?):

3. Jag är slarvigast på jorden.

2. Jag är disträ och saknar all form av lokalsinne. Saknar koll över huvudtaget.

1. Jag klarar inte att att parera ett liv med naturliga inslag, som typ god matlagning, veckohandling, regelbunden träning, plugg, stabil dygnsrytm, extrajobb, städ&tvätt etc osv.

Jag känner liksom att jag skulle behöva lite hjälp här. En god man/vårdare hade således varit på sin plats. Anmäl er i receptionen.

1 kommentar:

Anonym sa...

this sounds like ordinary studentångest to me. grab a couple of beers and it all will go away in just a moment now baby