Asså gud. Ibland är jag så hjärtligt glad över att jag under min studietid var så lyckligt omedveten om vissa av de insikter man kommer till när man blir en hard workin' gal. En av dessa insikter är: alla vuxna människor du möter i det s.k "arbetslivet" kommer inte vara mognare än en random snorunge du hade som bänkgranne i femman.
Det är alltså helt sant. Sorgligt? Jovars. Irriterande? Hell yeah it is!
Idag har jag alltså varit på ett individuellt samtal med en organisationskonsult som alla på mitt jobb måste prata med för att det är så dålig stämning. Om en månad ska konsulterna berätta för oss vad de kommit fram till att vi behöver jobba med och sen ska alla sitta i grupp och reflektera över det. Slutligen ska vi alla skriva under en slags "kulturpolicy".
Man ba, hur skulle det vara om ni gått ut GRUNDSKOLAN?! Sånt där gjorde jag i mellanstadiet! Ever heard of Friends? Vill även poängtera att jag inte är involverad i några av de här konflikterna egentligen, min chef tyckte mest att jag skulle vara med och samtala för att jag har varit med en del och flippat på en del grejer när jag praktiserade. Plus att jag lagt näsan i blöt en del. Ehe.
Hursom var samtalet väldigt fint, haja min totala lycka när konsulttanten ba "Jag vill ändå säga till dig att du måste UNNA dig att vara rädd om dig själv" *utövar sin kloka tantyness på den flaxiga ungdomen* Jag ba *blir alldeles varm, flaxar lite till osv*
Jag skulle vilja tillägna min dagisfröken Rigmor med igelkottsfrillan den här bilden (hon var alltså jättebra,obs ingen ironi obs):
Här var tidigare en bild på M.I.A. Men den dog. Så ni får väl tänka er den. Hon har röd klänning och en svart tass med klor på sig och gör en "morrig" min.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar