Space Oddity

Asså livet! Man kämper och slitar i sitt anletes svett på nåt iskallt och deppmörkt bibliotek dagarna i ända. När man inte kravlar sig fram i snöstormen eller står och väntar på pendeln på en smockfull perrong vill säga.

I alla fall. Man kommer hem, kastar av sig alla nitton lager obekväma kläder i hallen, hastar in i köket och känner att kroppen typ dödat alla andra signaler än *MÅSTE inta föda asap*. Så man kastar in nåt konstigt och bautafryst i ugnen, knäpper på tv:n och hoppas innerligt att det är nån sketen repris av nån halvlame såpa man kan se medans man inväntar maten. Och då. Då går det ett program om rymden. Rymden och svarta hål, och alla dess energiflöden och kaotiska materiaomvandlingar.

Det gjorde mig helt galen! Eller, snarare totalt uttryckslös. Jag satt med grå ansiktsfärg och stirrande blick i säkert fem minuter framför programmet. Men efter att ha hetsätit lite och funderat några varv har jag kommit fram till följande:

Rymden är och förblir mitt ständiga hatobjekt. Varför finns den? Varför verkar alla andra älska den? Varför heter den ens det den heter?

Ända sedan jag var liten har jag varit emot den här allmänna fascinationen som tycks råda kring det här fenomenet. I lågstadiet skulle alla bygga planeter i sån där slemmig sörja och silkespapper och lära sig nånting om varje planet. Jag lärde mig att Pluto var jätteliten och låg längst bort. Det kändes rätt bra ändå. Sen växer man upp och den upphör att existera som planet! Man ba JAHA.

Det finns liksom inget som ger mig mer ångest än att tänka på att något är oändligt, och består av massa starka krafter(som närsomhelst skulle kunna upphöra!) som gör att människan kan leva på jorden. Sedan blir jag asnervös för min fysiklärare i åttan sa att det inte finns atomer i rymden, plus att jag hatar när man sitter vid en lägereld och folk kollar på stjärnorna och ba "När vi kollar på stjärnorna är tiden fördröjd, egentligen kanske de redan har sprängts!"

Man ba *payar typ en mille och åker på charter till outer spaze* NOT!!!!!

P.s Det var en tjej som hade en Tokyo Hotel-tröja på min kvällskurs igår.