Kära läsare. Jag har inte övergett er. Jag är alldeles för underhållen av mig själv dessutom för att lägga ner den här bloggen än på ett tag i alla fall.
Idag när jag gick till tuben tänkte jag på den gången när jag gick i lågstadiet och ville vara med i tv och skickade in min teckning till Bollibompa. Jag förstod att det krävde något extra för att få Bolibompa-Johan eller Bolibompa-Karin att visa upp just min teckning, så jag gjorde givetvis en som jag visste att de inte kunde motstå. Jag tejpade ihop två papper och klippte små luckor i det främre bladet så det såg ut som en julkalender, och så ritade jag olika figurer i luckorna. Jag tog slut på flera av de mörkblå tuschpennorna för att kunna måla hela.
Naturligtvis gick min briljanta plan i lås. Bolibompa-Johan valde ut just min teckning bland alla andra dumma ungars teckningar. Jag hade däremot inte räknat med hans mycket dåliga läskunskaper, så när han läste upp mitt namn, vilket btw stod i tydliga versaler på baksidan av "kalendern", sa han fel namn! Jag satt i tv-soffan med grannbruden som barnvaktade mig och ba JAHA? Is this it?
Jag vet inte riktigt vad poängen var här men ni fattar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
LIVET! Det är poängen!
åh<3
Skicka en kommentar