6 saker som roar mig milt såhär mitt i veckan:
*Barnet som bor en våning under mig försökte strimla sin vårdnadshavare tidigare idag när de gick upp för trappan. eller det är min kvalificerade gissning av ljuden att döma.
*Min skrivarkursföreståndare är hög som ett hus. och då menar jag på båda sätten.
*Barnet som bor en våning under gick segrande ur striden med sin vårdnadshavare, vilket borde leda till att barnet snart kapitulerar och självmant lämnar över sig själv till SGS och blir inhyst på något fosterhem. eller i någon tvättstuga på Olofshöjd.
*Undertecknad verkar tro att det bästa motgiftet mot en icke-existerande ekonomi är att förtära öl 3 gånger i veckan.
*Undertecknad har uträttat 5 punkter på sin 18-punkts Att-Göra-Lista. på en vecka (varav punkt 3 "Styr upp ekonomin!!!!" kraftigt motverkas av föregående punkt).
*Folk läser den här bloggen samtidigt som de intar frukostflingor. jag är rörd. inte visste jag att jag gjorde världen lite aptitligare. och det måste jag självklart genast sluta med.
torsdag 30 augusti 2007
onsdag 22 augusti 2007
Giftig
En (1) (och inte sex!) lösning på de otaliga problem som drabbar oss olycksaliga studenter, i synnerhet uttryckt genom myndighetsbyråkrati och telefonköstrauman. Här kommer den:
Studenter mår dåligt. vi är deppiga. vi tycker livet suger. jämt. vi deppar när vi pluggar, vi får ångest när vi inte pluggar, sen dricker vi för att döva den outhärdliga smärtan, sen får vi panik när vi mår dåligt och måste plugga ändå och sen blir vi hysteriska över att inte kunna dricka redan nästa dag för vi har inga liv. ett mycket jobbigt kretslopp av ångest. och i mitten står alla dessa myndigheter, företag och föreningar etc med psykosframkallande förkortningar som bara gör livet ännu mer uppfuckat. CSN, SGS, GP, GU osv. det bara kryllar av dem. och alla verkar ha bestämt sig för att göra just ditt liv lite sämre.
vad göra? ska vi helt enkelt rycka upp oss, ta oss i kragen, kamma oss, utbilda oss och skaffa ett jobb och sluta gnälla? inse att institutionerna finns där för att hjälpa oss? självklart inte. vi ska hitta en annan syndabock. för let's face it; det är rätt förra seklet att marginalisera studenter. precis som det är gammalmodigt med förtryck av barn, sjuka, gamla, kvinnor, svarta, gula, röda, beslöjade, transsexuella, kortväxta, lågavlönade och fula. nej, vi behöver lite ny och fräsch diskrimminering. några vi kan ta ut all uppdämnd aggressivitet på. några vi kan slå tillbaka på, med förnyad styrka och med samma mynt. efter långa funderingar har jag kommit fram till vilka lotten ska falla på: telefonförsäljarna.
såhär kan en mycket lyckad hämndaktion se ut: en lyckligt ovetande telefonförsäljare ringer dig. han/hon är hyfsad nöjd med livet, känner sig rätt tillfreds med att försöka sköta sitt jobb och tror naivt att det är vad alla vill och gör i detta avlånga land. då kopplar du på telefonsvararen, som berättar alla tider du inte kan nås, gör hänvisningar till din hemsida som självklart hänger sig efter tio sekunder, låter honom/henne välja mellan sjutton olika obegripliga knappval,
berättar att det är många som ringer just nu men att du ändå tar emot telefonförsäljarens samtal så fort du kan (my ass you wont), sätter på lite väntemusik (förslagsvis en elektronisk version av nån Uggla-dänga), ber honom/henne trycka in sin personliga kod och kopplar sedan bort samtalet.
telefonförsäljaren är sen färdig att läggas in. långvård, socialen, you name it. och du har fått din efterlängtade hämnd. rättvisa har äntligen skipats. det spelar ingen roll om CSN inte beviljar dig studiemedel eller SGS höjer hyran, you're untouchable. du lever med den ljuva vetskapen av att det finns någon som mår sämre än du och det är ditt fel.
alltså, slutsats: studenter blir lite gladare. och kan tillbringa ännu mer av sin tid att älta sitt ändå rätt sugiga liv och världsfreden över en moccalatte. samtidigt som vi plågar en rätt störig grupp i samhället. vad är det om inte en sjukt stabil lösning?
Studenter mår dåligt. vi är deppiga. vi tycker livet suger. jämt. vi deppar när vi pluggar, vi får ångest när vi inte pluggar, sen dricker vi för att döva den outhärdliga smärtan, sen får vi panik när vi mår dåligt och måste plugga ändå och sen blir vi hysteriska över att inte kunna dricka redan nästa dag för vi har inga liv. ett mycket jobbigt kretslopp av ångest. och i mitten står alla dessa myndigheter, företag och föreningar etc med psykosframkallande förkortningar som bara gör livet ännu mer uppfuckat. CSN, SGS, GP, GU osv. det bara kryllar av dem. och alla verkar ha bestämt sig för att göra just ditt liv lite sämre.
vad göra? ska vi helt enkelt rycka upp oss, ta oss i kragen, kamma oss, utbilda oss och skaffa ett jobb och sluta gnälla? inse att institutionerna finns där för att hjälpa oss? självklart inte. vi ska hitta en annan syndabock. för let's face it; det är rätt förra seklet att marginalisera studenter. precis som det är gammalmodigt med förtryck av barn, sjuka, gamla, kvinnor, svarta, gula, röda, beslöjade, transsexuella, kortväxta, lågavlönade och fula. nej, vi behöver lite ny och fräsch diskrimminering. några vi kan ta ut all uppdämnd aggressivitet på. några vi kan slå tillbaka på, med förnyad styrka och med samma mynt. efter långa funderingar har jag kommit fram till vilka lotten ska falla på: telefonförsäljarna.
såhär kan en mycket lyckad hämndaktion se ut: en lyckligt ovetande telefonförsäljare ringer dig. han/hon är hyfsad nöjd med livet, känner sig rätt tillfreds med att försöka sköta sitt jobb och tror naivt att det är vad alla vill och gör i detta avlånga land. då kopplar du på telefonsvararen, som berättar alla tider du inte kan nås, gör hänvisningar till din hemsida som självklart hänger sig efter tio sekunder, låter honom/henne välja mellan sjutton olika obegripliga knappval,
berättar att det är många som ringer just nu men att du ändå tar emot telefonförsäljarens samtal så fort du kan (my ass you wont), sätter på lite väntemusik (förslagsvis en elektronisk version av nån Uggla-dänga), ber honom/henne trycka in sin personliga kod och kopplar sedan bort samtalet.
telefonförsäljaren är sen färdig att läggas in. långvård, socialen, you name it. och du har fått din efterlängtade hämnd. rättvisa har äntligen skipats. det spelar ingen roll om CSN inte beviljar dig studiemedel eller SGS höjer hyran, you're untouchable. du lever med den ljuva vetskapen av att det finns någon som mår sämre än du och det är ditt fel.
alltså, slutsats: studenter blir lite gladare. och kan tillbringa ännu mer av sin tid att älta sitt ändå rätt sugiga liv och världsfreden över en moccalatte. samtidigt som vi plågar en rätt störig grupp i samhället. vad är det om inte en sjukt stabil lösning?
torsdag 9 augusti 2007
You Know I'm No Good
6 saker jag har funderat på gällande vad jag väljer att kalla "media i Sommarsverige" (lite ernstigt så säg?) samt djupt föraktar och därför måste klaga innerligt på:
*Radioreklamröster. vad är grejen. det var en gång familj som pratade i radio och mammin var norrländsk, farsgubben bräkte på värmländska och lillkiddet bröt på östtyska. fortfarande inte okej.
*Tidningarnas himla sommarförljetonger som du visste att du inte ville läsa men likt förbannat tvingas glutta på lite ändå. Påståendet att en av mina egenskrivna berättelser knappt skulle tillföra mer tristesskada än dessa sugigheter styrks förmodligen t.o.m. av min arma lågstadiefröken.
*Efter en intensiv och nogrann statistisk undersökning har jag kommit fram till att radiostationen som spelar svenska favoriter kraftigthar skurit ner på Mauro Scocco-låtar. vilket självklart är mycket illavarslande.
*Bloggvärldens förfall. hallå. visst att industrisverige sover och att alla viktiga institutioner har semesterstängt, men alla ni som slösar bort min dyrbara tid på Internet - fortsätt! jag kan inte leva, om leva är utan er...
*Stockholmarnas nyväckta mördarinstinkter. det hela började med mördarsniglarna. artikel på artikel radades upp hur man fortast, bäst och på smärtsammast sätt skulle lyckads eliminera bestarna som bor i folks trädgårdar. efter två månader av ihållande blodbad börjar kanske sniglarna, hör och häpna, ta slut. eller så har de bara tröttnat på uppmärksamheten och bidar sin tid i någon salladsdisk nånstans. då får stockholmaren panik. "vem ska vi nu utrota?" och så kom nåt snille på: "jag vet, vi dödar alla söta och fluffiga kaniner som bor i stan! hämta spettgaffeln Berra!" nästa gång jag ser en kanindödare skjuter jag.
*Dessa s.k. "sommarutvärderingar" som diverse löst folk häver ur sig när det inte finns nåt annat att fylla ut plats med. det vanliga svennesnacket på gatan är väl att sommaren varit "rätt bra ändå". Linda Skugge försökte chocka oss alla med att säga att sommaren suger. jag säger: den är inte slut än, så kamma er, skaffa minst ett jobb och sluta kackla mig i örat.
*Radioreklamröster. vad är grejen. det var en gång familj som pratade i radio och mammin var norrländsk, farsgubben bräkte på värmländska och lillkiddet bröt på östtyska. fortfarande inte okej.
*Tidningarnas himla sommarförljetonger som du visste att du inte ville läsa men likt förbannat tvingas glutta på lite ändå. Påståendet att en av mina egenskrivna berättelser knappt skulle tillföra mer tristesskada än dessa sugigheter styrks förmodligen t.o.m. av min arma lågstadiefröken.
*Efter en intensiv och nogrann statistisk undersökning har jag kommit fram till att radiostationen som spelar svenska favoriter kraftigthar skurit ner på Mauro Scocco-låtar. vilket självklart är mycket illavarslande.
*Bloggvärldens förfall. hallå. visst att industrisverige sover och att alla viktiga institutioner har semesterstängt, men alla ni som slösar bort min dyrbara tid på Internet - fortsätt! jag kan inte leva, om leva är utan er...
*Stockholmarnas nyväckta mördarinstinkter. det hela började med mördarsniglarna. artikel på artikel radades upp hur man fortast, bäst och på smärtsammast sätt skulle lyckads eliminera bestarna som bor i folks trädgårdar. efter två månader av ihållande blodbad börjar kanske sniglarna, hör och häpna, ta slut. eller så har de bara tröttnat på uppmärksamheten och bidar sin tid i någon salladsdisk nånstans. då får stockholmaren panik. "vem ska vi nu utrota?" och så kom nåt snille på: "jag vet, vi dödar alla söta och fluffiga kaniner som bor i stan! hämta spettgaffeln Berra!" nästa gång jag ser en kanindödare skjuter jag.
*Dessa s.k. "sommarutvärderingar" som diverse löst folk häver ur sig när det inte finns nåt annat att fylla ut plats med. det vanliga svennesnacket på gatan är väl att sommaren varit "rätt bra ändå". Linda Skugge försökte chocka oss alla med att säga att sommaren suger. jag säger: den är inte slut än, så kamma er, skaffa minst ett jobb och sluta kackla mig i örat.
torsdag 2 augusti 2007
Things Can Only Get Better
ah. jag älskar det här. plats på internet som jag kan vältra mig i, ahhhhh. fast typ två läser, ahhhhh. fast alla egentligen gillar Baltazar mer, ahhhhh. fast jag fortsätter ändå, ahhhhh. för jag är än mer EVIL än det där sjölejonet, AHHHHH.
såja. back to business och de viktiga sakerna jag hade att säga. ordnade i sedvanlig punktform.
6 saker som förmodligen/fetmycket är tabu att säga:
*Danska är ett mjukvackert språk som man faktiskt tänder lite på.
*Glenn Hysén? Är det duden som leder Allsång på Skansen?
*Att man varken vill döpa en ö, gata, rondell eller krukväxt efter Ingmar Bergman.
*Att prata om lusmedel på tuben och detaljerat ange hur man smetar in håret med en gegga som dödar lössen och deras ägg som man sedan kammar ut. och man gjorde det igår.
* Solsken är överskattad och leder bara till att man känner sig samt ser ut som en svettig klimakteriekossa.
*Att efter lusmonologen börja headbanga järnet genom hela t-banevagnen.
såja. back to business och de viktiga sakerna jag hade att säga. ordnade i sedvanlig punktform.
6 saker som förmodligen/fetmycket är tabu att säga:
*Danska är ett mjukvackert språk som man faktiskt tänder lite på.
*Glenn Hysén? Är det duden som leder Allsång på Skansen?
*Att man varken vill döpa en ö, gata, rondell eller krukväxt efter Ingmar Bergman.
*Att prata om lusmedel på tuben och detaljerat ange hur man smetar in håret med en gegga som dödar lössen och deras ägg som man sedan kammar ut. och man gjorde det igår.
* Solsken är överskattad och leder bara till att man känner sig samt ser ut som en svettig klimakteriekossa.
*Att efter lusmonologen börja headbanga järnet genom hela t-banevagnen.
tisdag 31 juli 2007
Sealion Woman
Kära läsare. ni som rätterligen undrat vad jag, Baltazar, ert allsmäktiga sjölejon, har pysslat med den senaste månaden, har nu äntligen nått tidpunkten då ni kan få svar på frågan. var är allt smaskigt skvaller, alla intressanta insikter och läckra pics som utlovades? här kommer det. eller, egentligen inte. det är nämligen hemlighetsstämplat av estniska myndigheter. men i alla fall. tanken var god.
jaja. vidare info till mina undersåtar är att jag, er herre, har bestämt mig för att kasta Lembit tillbaka in i leken igen. attans då, tänker ni nu, ska vi behöva dras med henne nu igen. jomen såhär förstår ni, även ett litet husdjur måste ju få leva. och blogga. samt att den estniska staten skulle bli tämligen besviken om jag avslutade mitt samhällsfarliga experiment jag utför på Lembit, vilket inkluderar att ge henne hälsovådliga saker att hantera. men det är som sagt konfidentiellt.
så, tack för den här tiden kära vänner. jag förbehåller mig friheten att närsomhelst inkräkta på Lembits privatliv och ta över bloggen igen, i och med att det egentligen är jag som är hjärnan bakom allt hon gör. plus att jag är ganska evil.
Over and out.
jaja. vidare info till mina undersåtar är att jag, er herre, har bestämt mig för att kasta Lembit tillbaka in i leken igen. attans då, tänker ni nu, ska vi behöva dras med henne nu igen. jomen såhär förstår ni, även ett litet husdjur måste ju få leva. och blogga. samt att den estniska staten skulle bli tämligen besviken om jag avslutade mitt samhällsfarliga experiment jag utför på Lembit, vilket inkluderar att ge henne hälsovådliga saker att hantera. men det är som sagt konfidentiellt.
så, tack för den här tiden kära vänner. jag förbehåller mig friheten att närsomhelst inkräkta på Lembits privatliv och ta över bloggen igen, i och med att det egentligen är jag som är hjärnan bakom allt hon gör. plus att jag är ganska evil.
Over and out.
torsdag 5 juli 2007
I'm Too Sexy
I helgen åkte jag och mina små enfaldiga husdjur ut på sjön. Efter en lång tid på torra land, var det hemskt trevligt att få vistas i sitt naturliga klimat igen. Medan jag satte djuren på att svabba däcket och hissa seglen, ägnade jag dagarna åt intellektuell verksamhet, som ni så vackert kan beskåda nedan. En överprportionellt stor del av tiden ägnades även åt kortspel, där jag i egenskap av det smartaste däggdjuret självklart vann flest gånger.
onsdag 4 juli 2007
No More Mr Nice Guy
Ugh! detta är er kapten som talar. nämen allvarligt talat, det får vara slut på de här fasonerna nu. mitt namn är Baltazar och i en vildsint revolutionsanda har jag så att säga gjort myteri och övergivit moderskeppet. jag tror att jag talar för oss alla när jag säger att mitt husdjur Lembit had dragit det här liiite för långt. här försäker man vara ett modernt 2007-sjölejon och ge henne ett tidsfördriv, en blogg, och allt som händer är att man blir backstabbad. jag menar, hon kunde ju inte ens utföra en så enkel syssla som att uppdatera bloggen regelbundet. suck, säger jag bara.
jag vet vad ni tänker, kan man verkligen lägga en så stor skuld på en så liten och korkad varelse som Lembit? vad kan man egentligen vänta sig av ett så sketet husdjur? ja, ni har en poäng. men jag tror samtidigt på en sträng och orättvis uppfostran. och den bör inkludera allt folk och fä man med tvingas till någon form av umgänge med. ner med mjäkig omvänd psykologi, fram med förbud och regler. vi står således inför en ny världsordning här på bloggen, vilket kommer manifesteras i att det numera är JAG, Baltazar, som har kontrollen. inga mer barnsligheter och trivialiteter, utan istället mogna funderingar och djupa filosofiska diskussioner. fokus på att dokumentera mig, Baltazar, ett sjölejon för Sverige i tiden. läckra pics framför allt. ni kommer snart att få se.
jag hoppas och är övertygad om att jag har ert fulla stöd i mitt aldrig sinande arbete för en bättre värld/blogg och en lite mer väluppfostrad och strängt hållen Lembit.
jag vet vad ni tänker, kan man verkligen lägga en så stor skuld på en så liten och korkad varelse som Lembit? vad kan man egentligen vänta sig av ett så sketet husdjur? ja, ni har en poäng. men jag tror samtidigt på en sträng och orättvis uppfostran. och den bör inkludera allt folk och fä man med tvingas till någon form av umgänge med. ner med mjäkig omvänd psykologi, fram med förbud och regler. vi står således inför en ny världsordning här på bloggen, vilket kommer manifesteras i att det numera är JAG, Baltazar, som har kontrollen. inga mer barnsligheter och trivialiteter, utan istället mogna funderingar och djupa filosofiska diskussioner. fokus på att dokumentera mig, Baltazar, ett sjölejon för Sverige i tiden. läckra pics framför allt. ni kommer snart att få se.
jag hoppas och är övertygad om att jag har ert fulla stöd i mitt aldrig sinande arbete för en bättre värld/blogg och en lite mer väluppfostrad och strängt hållen Lembit.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)