Soundtrack of My Life

You Really Got Me

2011-07-19T15:51:00.003+02:00

Sitter på jobbet och räknar ner de tio minuterna som är kvar innan jag har samvete att gå för dagen. Anteckna gärna den infon!!!

Amen aja, har i alla fall skapat konto på twitter och känner typ ännu mer än tidigare att det är ett helt SJUKT ONÖDIGT PÅFUND som endast journalister och folk i nöjesbeanschen 1. håller på med 2. har behållning av. Pallar egentligen inte det, men var tvungen för att lurpassa på om WoW släpper fler festivalpass.

Plus att jag typ trodde att det skulle vara så HIMLA intressant och ännu ett cyberhål att liksom falla in i och som till slut skulle integreras så fruktansvärt mycket i ens livsstil så att man sedan inte kommer veta "vad man gjorde" innan twitter (som det är med fejjan nu och såsom jag har upplevt alla sociala medier dessförinnan som gjort entré i mitt liv). Nu känner jag mest: VA? Vad det här allt? Varför skriver alla så konstigt? Och vad är grejen med att follow:a folk, är det typ som att man måste skaffa massa fb-vänner vars updates man sedan kommer att läsa och störa sig på resten av livet?! AAARGH! DIGITAL WORLD OVERLOAD!

Mvh panhisen

Who'd Have Known

2011-07-17T20:00:00.003+02:00

Det bästa med den här semesterveckan är att den har känts sjukt lång. Typ som två och en halv, nästan. Så himla värt! Har läst ut två bra böcker och fått en semesterförkylning, några nya fräknisar och flera bra idéer om vad jag ska "ta tag i" när hösten kommer (om jättejättejättelång tid!!!).

Det sämsta med den här semesterveckan är att den är slut nu.

Fan Fan Fan

2011-07-13T16:17:00.003+02:00

OMEH ÅÅÅÅÅH sjukt störigt att WoW-biljetterna är slut när man försöker boka! Måste typ boka lördagen om det finns kvar fortfarande, men blir lite lessen_i_ögat av att välja bort Thåström...

Lille gubben.

Mvh Emotjej_2011

What Have I Done To Deserve This

2011-07-01T18:08:00.002+02:00

Sjuk grej:

På midsommar satt vi på tvärbanan och svettades. Så kom det in en tanty och satte sig mittemot oss och började fila naglarna (!) med något som typ såg ut som en tavelsudd (!!). VI ba *....* Efter ett tag gav hon mig VÄRSTA BLICKEN och liksom kollade på mig KRITISKT och HÅNFULLT uppifrån och ner. A ba *fniss fniss* Jag ba HALLÅ! Det är inte jag som sitter på TVÄRBANAN och FILAR NAGLARNA med en TAVELSUDD!

Nu är det i alla fall helg och vin!

Murder On The Dancefloor

2011-06-22T20:59:00.003+02:00

Är inne i en "kolla-igenom-klipp-från-gamla-barnprogram-och-disney-filmer-på-youtube-fas" ikväll. SÅ JÄLLA FAB!!! Har precis fastnat i hur EXTREMT värd Ursula från Ariel den lilla sjöjungfrun är. Så fin! Kallar även Ariel för slyna vid ett tillfälle, hehe.

Älskar även den onda fen i Törnrosa (som tydligen heter "Maleficent"). Jag var livrädd för henne när jag var liten. Idag tycker jag typ att hon är...snygg?

Asså. Aja, här kommer två idolpics:

Don't Look Down

2011-06-20T19:25:00.002+02:00

Känslan efter helgen: ambivalent.*

* för övrigt ett ord jag lärde mig när jag typ var 4 år. Mamma beskrev ett gosedjur i en av mina Alfonsböcker som ambivalent, asså minen, och efter det slängde jag mig tydligen med ordet på dagis i tid och otid. Man ba *smart_ass_girl*

We Are You're Friends

2011-06-17T21:56:00.002+02:00

Min vecka var typ såhär:

Hoppas på detta humör i helgen:

Blow

2011-06-16T20:50:00.002+02:00

Har varit på oerhört mensigt humör idag. Gud, vissa dagar. Fast det var nog värre härom dagen. Pratade med A lite om hur jag typ går bananas på att folk på mitt nuvarande (gamla) jobb frågar mig vad jag "egentligen gör annars". Annars som i att jag t.ex. skulle ha ett ordinarie jobb som jag går till när jag inte härjar där. Mitt svar de ca fyra gångerna det har hänt den senaste veckan har låtit nåt i stil med: "Jag försöker etablera mig på arbetsmarknaden. Det går väl sådär. För såna som mig finns typ bara visstidsanställningar och projektanställningar, vet ni. Så därför är jag här igen. Jag drar igen om 3 månader."

På ricko blir jag faktiskt lite smålack på det där. Så jälla typiskt att folk i övre medelåldern helt blåögt frågar om man är tjänsteledig nånstans ifrån. Som om det skulle vara vardag för en rätt så nyexad 25-åring? Man ba hej, tänk om man vuxit upp i en tid då det fanns jobb till folk. Vilken grej ändå. Men icke.

I alla fall så tyckte A att jag var lite väl ilsk när jag förklarade vad jag tyckte om det här. Han ba "men de kanske bara försöker konversera med dig?" Jag ba "de kan de glömma, jag ska ha mens om några dagar".

*härjar vidare*

So Here I Come

2011-06-13T21:39:00.005+02:00

Så himla trökit att Stockholm City lägger ner ändå. En rätt mysig och lagom hipsterish ankdamm är ju inte fy skam. Som en tribute till deras vara har jag intervjuat mig själv (!!!) enligt deras mall.

Vad är sann lycka?
Sill och potäter. Och <3 såklart.

Vad är din största rädsla?
Allt som har med rymden att göra, att dö och att andra som jag tycker om ska dö.

Vilken egenskap föraktar du mest hos dig själv?
Att jag ljuger ibland. Det är hemskt.

Vilken egenskap föraktar du mest hos andra?
Här brukar många kändisar säga att de inte brukar känna förakt, men då kan jag i alla fall ärligt hosta fram att jag känner SJUKT mycket förakt. Över typ, ja venne, asmycket. Hemskt nog är det värsta jag vet ren och skär dumhet. Ni vet när folk är KORKADE. Aaaah, får spunk. Föraktar även folk som inte behärskar någon form av struktur *fascist_tjej*

Vilken levande person beundrar du mest?
Jag vet ärligt talat inte, men jag är väl allmänt svag för äldre kvinnor som kämpat ett helt hårt liv mot Patriarkatet och som än idag typ består av krut.

Hur känner du dig just nu?
Lite sladdrig och småsömnig.

När ljuger du?
Ehrm, ibland. Typ jätteonödiga saker, fast jag övar på att sluta.

Vilka kvaliteter uppskattar du mest hos män?
Humor, självdistans och snygghet.

Vilka kvaliteter uppskattar du mest hos kvinnor?
Samma som ovan. På den här frågan svarade Patrik Isaksson "det vackra i skapelsen". Serri, det är fanimig nackskott på den.

Vilka ord eller uttryck använder du för ofta?
Liksom, asså, typ och sjukt.

Om du kunde förändra en sak med dig själv, vad skulle det vara?
Att vara lite mer...självdisciplinerad? Äsch, vad tråkigt. Men det vore bra om jag blev bättre på lite husliga saker, typ bygga Billybokhyllor. Jag skulle kunna vara en sån där tjej som gick omkring med hammare i sina hängselbrallor. Eeeeeeller inte.

Vilken är din största bedrift?
Asså man är ju bara 25 bast så hello men jag är i alla fall nöjd med att jag utbildat mig och att jag haffat en mycket bra fästman.

Om du skulle återvända som en person eller sak, vad skulle det vara?
Kanske ett luktsuddgummi.

Vilken talang skulle du vilja ha?
Sjunga! Utan tvekan. Omg, mina kompisar skulle hata mig för jag skulle vara en sån där musikaltjej! En sån som ba vaknar, går upp, sätter sig vid frukostbordet och ba utbrister i "THE HILLS ARE ALIIIIIIVE, WITH THE SOUND OF MUSIC....". Blir typ lite irri själv av tanken. Men ändå! Jag skulle typ söka in till Idol eller nåt, vet inte ens riktigt om jag skämtar.

Vilka är dina favoritsysselsättningar?
Äta god mat med sambon, segla, dricka vino, läsa barnböcker ur min samling. Och lite till.

Vilken påhittad person gillar du mest?
Det finns så många! Många kändisar som blir intervjuade brukar säga Pippi, och det får man väl hålla med om, hon har ju fina kläder och är allmänt störig. Tycker även mycket om Herr Muffin (ett marsvin that is).

Vilken historisk person identifierar du dig med?
Asså jag identifierar mig inte med nån gammal döing. Kommer ej på nån.

Vilka är de största hjältarna i ditt liv?
Här brukar många säga sina föräldrar och/eller syskon, så jag säger det! Och jag vet att det låter pretto, men även de som kämpar varje dag för det de tror på. Det är fan grymt!

Vilket är ditt motto?
En elefant glömmer aldrig! Samt en allmän livsinställning som går ut på att aldrig lyssna på folk som säger "det är ingen idé att hetsa upp sig". Det är det ALLTID enligt mig, frågan är ju bara om man ska göra det (jag gör oftast det).

The Fox In The Snow

2011-06-13T21:00:00.001+02:00

Annars vill man ju gärna ha den här blicken när man blir en oldie:

Because The Night

2011-06-08T08:52:00.002+02:00

Det här med att jag typ får infarkt varje morgon jag läser morgontidningen. Och då har jag inte ens Svenskan.

Och varje gång jag ska sova och är jättetrött så slutar det ändå med att jag håller sambon vaken med en monolog om något jag tydligen tycker är JÄTTEVIKTIGT att "debattera" just då... Igår var det föräldraskap. Häromdagen var det ungdomens förfall. Gud.

Marry The Night

2011-06-04T16:08:00.006+02:00

När jag och min sambo gifter sig nån gång i framtiden vill jag gärna se ut typ såhär:

Fet chans. Men ändå.

ScheiBe

2011-06-02T09:23:00.000+02:00

Befrielsen Är Nära

2011-05-29T17:34:00.001+02:00

Igår planterade jag om en av våra krukväxter och på onsdag börjar jag nytt jobb. Inkasserar 20 vuxenpoäng och får slå ett extra slag!

Read My Mind

2011-05-25T12:35:00.003+02:00

En del menar att jag sänder jag ut "tydliga signaler". Vissa menar att jag går att "läsa som en öppen bok". Otaliga äro dem som sagt att man "hur lätt som helst ser vad du tänker".* Däremot händer det ju inte varje gång man ska fixa en kaffe på Sleven. Typ som igår.

Jag gick liksom helt sonika in i butiken och beställde en kaffe. En liten. Kassatjejen ba en liten? Jag ba ja. Hon ba en liten kaffe i en STOR mugg kanske? Jag ba eh ja...det vore nog perfekt för mig, ehheeehe. Hon ba JAG SER DET. Jag ba !!!!! *impad över tjejens synskhet* Sedan skrattade vi lite åt alltihopa och så gick jag därifrån med värsta braiga känslan.

Älskar ändå att folk KÄNNER AV. Då gör det inget att jag tydligen är som en öppen bok.

* Otaliga är också de som aldrig fattat ett skit av vad jag tänkt, även om jag sagt det rakt upp in their faces flera gånger. Men det är en annan historia liksom.

Inga Kläder

2011-05-19T10:16:00.001+02:00

Tänkte se ut såhär om jag nån gång blir kallad på intervju igen:

Röka Bajs I Skolan

2011-05-18T14:00:00.004+02:00

Tanke som slog mig i jobbtrappen idag:

Om man skulle eliminera alla på det här stället som antingen var 1. Skitfula, 2. Urtrista, eller 3. Båda delarna, skulle det finnas ca 1 levande person kvar.

Denna ca 1 person skulle vara jag.

LIVET PÅ KOMMUN!!!!

In My Life

2011-05-12T12:30:00.000+02:00

Det kanske man inte kan tro, men Bitterfitz har några trevligare och roligare sidor än dem som just nu gör sig väldigt påminda och faller inom kategorin "aggression". Det är förmodligen skälet till att jag fått så otroligt mycket stöd, fina tips och allmän pepp de senaste dagarna. Av vänner och bekanta, men också tämligen obekanta.

Tack för det livet och världen!<3

Vi firar detta med en bild på en s.k. "muckla" ur Pettson och Findus. Ganska liten, men mycket fin.

Teenage Crime

2011-05-10T20:31:00.005+02:00

Sån himla tur att jag har en sån rar sambo asså. Vet ej hur nån annan skulle hantera mitt ibland rätt så märkliga humör (eller jo, det vet jag ju, inte så bra).

Dialog mellan oss på det lokala schweindyra ICA:t i helgen:

Jag: Skulle vi inte köpa saltgurka?
Rar sambo: Jo. *kollar in de olika bukarna*
Jag: *kollar skeptiskt in de olika burkarna*
Rar sambo: *tar en av burkarna med hela saltgurkor i* Här!
Jag: *kollar storögt på burken* Men de där ser ju ut som SMÅ ÄCKLIGA PENISAR! BLÄ! KAN VI INTE TA DEM HÄR ISTÄLLET?! *tar upp en burk med skivad saltgurka*
Rar sambo:...eh, jo. Blev du just arg på den där burken?
Jag: JA!!!! USCH!!!
Rar sambo:...*klappar lite på axeln och går lugnt vidare*

Men liksom palla äta mat som ser ut som förruttnade och missfärgade könsorgan! Hursom, tack för ni finns, alla som står ut med mig. Alla ni andra kan go fuck yourself.

/Bitterfitz

Satan i Gatan

2011-05-08T10:15:00.004+02:00

Den senaste tiden har flera nära&kära sagt till mig att jag tycks verka ta vissa av vardagens motgångar så bra nuförtin. Att jag verkar mer balanserad än innan.

På ett sätt håller jag med dem, jag försöker verkligen att bli bättre på att inte lägga mig ner i dyn och skrikgråta och veva med armarna så fort en motgång hägrar. Kanske har jag blivit bättre på att hejda den impulsen?

Fast på ett annat sätt är det helt fel. Jag blir helt förstörd när vissa saker händer och det spelar ingen roll att man utåt försöker vara verka lite mogen, inuti är man fortfarande den där skitungen som lägger sig ner på marken och bölar. *ältar störiga saker på blöggo men vafan*

Plus att jag blir årets bitch till humöret. Seriöst, kom inte för nära. Jag hugger in a heartbeat.

Mvh charmtrollet

Girls Falls Like Dominoes

2011-05-05T21:31:00.003+02:00

I övrigt är man mellan två jobb igen dårå. Härliga tider. Not.

Det här med att leva vuxenliv? Arbeta? Så inte min grej just nu:(

Wait Your Turn

2011-05-02T20:36:00.003+02:00

Häromdagen gick jag in i lärrarummet och då satt en klass där och hade ett sånt därnt klassråd. Man ba AAAAAAH! ELEVDEMOKRATI! SAVE ME!

I övrigt var kaffet slut idag i kaffeautomaten i lärrummet, så jag var mycket, mycket labil hela förmiddagen. Bara därför var jag tvungen att sno nåt därifrån också (jag tog en whiteboardpenna som låg på en bänk och hoppades att nån skulle sakna den). I övrigt har de en jättestor blomma därinne som typ ser ut som en könssjukdom. Det tycker jag är äckligt.

/Bitterfitz

Love etc.

2011-04-28T21:10:00.003+02:00

Alltså vuxna människor. Vilket skämt. En av mina kollegors favooutfits är liksom för långa bootcutjeans med snövita sneakers och för stor kavaj som ska dölja kaggen. Strax under hans överläpp sitter en liten fittofs och dinglar. Man ba OKEJ. Hur hände det här? Och folk har MAGE att klaga på att jag ser slampig ut ibland (obs! true story)? *ryser*

I övrigt har jag läst ca 100 personliga brev och jobbansökningar idag. Genomförde vad man brukar kalla för "kompetensbaserad rekrytering" (asså 3 månader på en personalavdelning gör mig tydligen benägen att dra personalskämt, ny info om mig själv faktiskt). Jag har en ganska stringent syn på "kompetens". Såhär utläser jag utifrån ett personligt brev om personen som skrivit det är kompetent:

1. Personen skriver i hela meningar och använder stor begynnelsebokstav och avslutar med punkt.
2. Personen missbrukar inte utropstecken eller versaler.
3. Personen särskriver inte.
4. Personen börjar inte alla meningar med "jag".
5. Personen inleder inte det personliga brevet med "när jag läste den här annonsen i tidningen...".
6. Personen använder inte ordet "ödmjuk" om sig själv, särskilt inte om det är en man på 50+.
7. Personen skriver inte att den tycker att han/hon skriver bra, samtidigt som någon utav de ovanstående punkterna bryts emot.

As it turns out så var två tredjedelar av högen bortsorterade efter denna rensning. Man ba SWEEEEEEEEET....NOT.

Jaha, det var allt för idag. Eller nej vänta, en Brommamami på min förarintygskurs säger "kompasset" istället för "kompassen". Alla skrattar. Hon ba: men hallå, varför garvar alla?!

Mmmm. Precis.

/Bitterfitz

Fuck The Pain Away

2011-04-20T08:22:00.002+02:00

Ja hej. Det här är Lembits alterego som hijackat bloggen. Spontant känns det som mitt namn är Bitterfitz. Så kan det gå. Från och med nu blir det åka av.

Kan ju börja dagen med att berätta att jag redan blivit vansinnig på morgonblaskan och ska snart iväg till jobbet. Det jobbet som alltså ligger i en högstadieskola. Trots att jag inte är lärare, mind you. Mer om detta och massa annan regelrätt förtal i nästa avsnitt.

Puzz *ond*

Goodnignt Sweetheart

2011-04-18T07:34:00.002+02:00

Asså. Det känns rätt ofestligt just nu. Bloggen behöver nog sova lite.

Stayin' Alive

2011-04-02T23:08:00.003+02:00

Idag har jag och A köpt en ny data. Den är jättefin. Jag skriver på den nu. Oh the joy!

I övrigt har jag inlett min nyttighets- och vita månad nu. Har varit bakis hela dagen. Hrm.

Och så har jag börjat jobba på kommun. As it turns out finns det inte plats i kommunhuset så jag och min kollega sitter i ett rum på en högstadieskola. Dadadada! Mer om detta i nästa spännande avsnitt! :D

Klubbland

2011-03-29T19:15:00.004+02:00

Lite låtar och så (pallar ej flera långrandiga utmaningar):

Day 01 - Your favourite song
Bohemian Rhapsody med The Queen. Freddan fo life!

Day 02 - Your least favourite song
Allt med Takida. No further comments.

Day 03 - A song that makes you happy
Amen massa! Lyssnar ju asmycket på gladmusik i och med att jag är körd på 80-talet. Men bara därför säger jag en låt som gjordes lite senare, Bailando med Paradisio. Älskar även videon, bästa frippan!

Day 04 - A song that makes you sad
Cripple and the Starfish med Antony & The Johnsons.

Day 05 - A song that reminds you of someone
November med Laleh.

Day 06 - A song that reminds of you of somewhere
With Every Heartbeat med Kleerup och Robyn. Göteborg!

Day 07 - A song that reminds you of a certain event
L'amour toujours med DJ Gigi D'Agostino. Nynnade på låten i flera veckor efter att studentexamen var avklarad. Mycket smärtsamt.

Day 08 - A song that you know all the words to
Typ alla låtar på The Cranberries skiva No need to argue.

Day 09 - A song that you can dance to
Amen gud, man är väl en dancing queen. Men en favvodanslåt är Push It med Salt'N'Pepa.

Day 10 - A song that makes you fall asleep
Asså jag lyssnar ej på sånt:( men antar att en sån där skiva folk yogar till med fågelkvitter och delfinljud får en rätt sömnig?

Day 11 - A song from your favourite band
A day in the life med Beatles.

Day 12 - A song from a band you hate
Curly Sue med Takida *uäk*

Day 13 - A song that is a guilty pleasure
What the hell med Avril Lavigne.

Day 14 - A song that no one would expect you to love
Eh, Rollin' med Limp Bizkit.

Day 15 - A song that describes you
I'm a bitch med Meredith Brooks och Publikens Klagolåt med Maud Lindström (man FÅR ta två!!!)

Day 16 - A song that you used to love but now hate
Vacker utan spackel med Joakim Hillsson. Men hallå, jag gick i typ sjuan!

Day 17 - A song that you hear often on the radio
Indestructible med Robyn.

Day 18 - A song that you wish you heard on the radio
Så får du mig ändå med Emil Jensen. Hör den ju aldrig fast jag lyssnar på p3. De gillar väl skåningar?!

Day 19 - A song from your favorite album
Lyssnar inte lika ofta som förrut igenom hela album, men säger Daffodil Lament från No need to argue-skivan.

Day 20 - A song that you listen to when you’re angry
Not Ready To Make Nice med Dixie Chicks.

Day 21 - A song that you listen to when you’re happy
Fuck The Pain Away med Peaches.

Day 22 - A song that you listen to when you’re sad
Fanfanfan med Thåström.

Day 23 - A song that you want to play at your wedding
Heroes med David Bowie.

Day 24 - A song that you want to play at your funeral
Heroes med David Bowie.

Day 25 - A song that makes you laugh
Bajs i Bastun med Tunnan och moroten.

Day 26 - A song that you can play on an instrument
Eh, lunka på och What shall we do with the drunken sailor...

Day 27 - A song that you wish you could play
Bamboleo med ipsy Kings:D *exotisk_tjaj*

Day 28 - A song that makes you feel guilty
In For The Kill med La Roux.

Day 29 - A song from your childhood
Stanna hos dej med Orup och Karin Wistrand. Finns en film (Obs på VHS) när jag som 2-åring rockar loss till den låten i vårt gamla 80-talsinredda vardagsrum i vit blus och lila hängselmanchesterbrallor. Flintskallig. En riktig praktsyn, skulle jag vilja säga.

Day 30 - Your favourite song at this time last year
Högst troligt senaste Lady Gaga-singeln.

The Modern Age

2011-03-29T16:29:00.003+02:00

Det ironiska i att jag var i nån form av "ålderskris" när jag var 17. 8 år senare är man liksom "jaja". Inte för att jag har en allmänt skön inställning till åldrande, förändring osv, utan känner väl mest att jag inte orkar ha så intensiva känslor om mitt "åldrande". Okej, vet inte riktigt vad poängen med detta var.

Häromdagen gick jag in på den lokala videobutiken för att shoppa lösgodis. Köpte även ett kinderägg med muminmotiv. När jag la upp godiset på disken slog det mig att kvinnan bakom disken skulle kunna tro att det var till mitt barn, i enlighet med logiken att vissa i min ålder faktiskt har barn, eller sitter barnvakt eller nåt sånt. Kvinnans reaktion: *studerar mig uppifrån och ner* Sååå, hur går det med kinderäggssamlingen?

Man ba HERREGUD HUR FÖRUTSÄGBAR ÄR JAG? (Obs! Retorisk fråga, behöver således ej besvaras). Jag erkände i alla fall för kvinnan att det går asbra. Har ställt upp alla mina figurer på radion hemma. Hon berättade då om att hon haft en jättefin samling som "Robert" (förmodligen kollega från videoaffären) ville skulle "bo i papperskorgen". Men hon hade skapat en ny samling på ett hemligt ställe (bakom typ en skärm bakom disken) som hon visade mig, och en av figurerna var en jättesöt grön dinosaurie. Sen betalade jag mitt godis och gick hem! Älskar när man hittar likar in da hood!

P.s Figuren i muminägget var Snusmumriken. Måste köpa en till snart, det fanns flera jättefina enligt bladet man fick med. T.ex. Hemulen och Morran.

Crash And Burn Girl

2011-03-28T15:13:00.002+02:00

Ja hej.

Jag är ju ledig den här veckan, så jag gör sådana där saker man ska göra när man har tid. I synnerhet på måndagar liksom. Ut med det gamla, in med det nya etc. Här städas, tvättas och rensas det i någon slags vansinnig frenesi. Gud vad jag är duktig. Gud vad det blir rent. Och GUD VAD DETTA ÄR TRÅKIGT. JAG HATAR DET!

Jag måste vara antitesen av det där vurmandet för 50-tals trenden som går just nu. Kan ej fläta mitt hår i små korvar, eller baka cupcakes, eller gå omrking och känna mig sommarfräsch i klänningar à la Elsa Billgren. Kollar inte ens på Mad men. Bullen, vad är det för fel på mig?

Puzz/ Desperate_Housewife_2011

Young Blood

2011-03-21T08:26:00.002+01:00

Jag gör den så kallade kärleksenkäten nurå.

Är du i ett förhållande? Jepp.

Har du kysst någon idag? Nej, för jag har herpesutslag:( Då får man ej pussas.

När går gränsen vid otrohet? Asså vet inte. Det där är så himla svårt. Har precis läst de första 20 sidorna av Jongs "Rädd att flyga" och kan verkligen hålla med bokens huvudperson om att fantisera om andra när hon har sex med sin man borde kategoriseras som "otrohet". Samtidigt så... Jag vet inte, det där är nog en flytande gräns. Jag lever ju i uttalad monogami med min fästman, så vi har såklart klara gränser oss emellan.

Är du romantisk? Tycker den frågan är så himla konstig. Spontant NEJ. Och efter att ha tänkt lite NEJ.

Hur skulle du beskriva den perfekta pojkvännen? Som min nuvarande! Självständig, gullig och lite knäpp <3

Hur skulle du beskriva dig själv som flickvän? Fantastisk på allt, en riktig keeper. Nämen asså, intensiv och ömsint. Och med intensiv menar jag även krävande.

Vad är viktigt i ett förhållande? Att man har sjukt kul ihop på de flesta plan, sängen inkluderad.

Har du gråtit framför någon du tyckt om någon gång? Men hallå, it's a lifestyle.

Har du lekt med någons känslor? Kanske.

Hur många har du varit ihop med? 4.

Hur länge höll ditt längsta förhållande? 2,5 år.

Hur länge var ditt kortaste? Tre-fyra månader.

Vill du vara singel eller ha ett förhållande? Som jag är nu.

Är du en bra pojk/flickvän? Ja.

Vem sov du senast bredvid (av det motsatta könet)? Syrran.

Hur gamla var dina föräldrar när de blev tillsammans? Typ runt 30.

Skulle du kunna tatuera in din kärleks namn? Eh det där är ju en sjuk grej. Så nej.

Har du mest blivit dumpad eller dumpat? Dumpat.

Hatar du ditt ex? Hat är ju ett väldigt starkt ord. Så att säga. Äh, don't get me started.

Har du kvar någonting från dina gamla förhållanden? Inget av värde tyvärr.

När du vill ha någon, vad gör du? Jobbar på.

Bästa raggningsrepliken? Har inga.

Hur skulle den perfekta dejten se ut? Man har en bra hair-day, håller handen under bord, äter och dricker gott, pratar om massa roliga saker och lyssnar på braig musik.

Vem är den viktigaste personen av motsatt kön i ditt liv? Min fästman och min pappa.

Om mannen i ditt liv skulle vara otrogen, vad skulle du göra då? Vet ej.

Vill du gifta dig? Varför/Varför inte? Inte kyrkligt. Men annars ja. För att det är fint och för att jag älskar FEST!

Vill du ha barn? Jo. Men skulle gärna slippa själva födselprylen.

Blir du lätt kär? Jepp.

Vad faller du för? Rätt humor och bitterhet.

Vad är det mest avtändande du vet? Killar som är ca 30 och tror att de är Guds Gåva till mänskligheten. Eller vänta, alla killar som tror detta.

Hur viktigt är det att man har något gemensamt? Amen något gemensamt måste man väl ha. Tror ej att den här "komplementsgrejen" gäller för ALLT. För mig är i alla fall liknande värderingar viktigt.

Har du fått ditt hjärta krossat? Japp.

Hur raggar du? Det är det här med att jag inte kan ragga. Men jag brukar väl vara rätt "ohemlig" om man säger.

Har du en “utseendetyp” hos killar? Asså nej. Men ett plus om de ser lite dryga ut. *skäms lite*

Vem var din första kärlek? Antar min första snubbe.

Vad tycker du om att ligga på första dejten? Mycket bra. Då vet man om man vill gå på en andra.

Vad tycker du om one night stands? Asså som princip bra, men i praktiken finns det många ångestfyllda element.

Är kärlek allt i livet? Hahaha, censurerar denna cheesiga fråga.

Cry Baby

2011-03-20T12:39:00.003+01:00

Day 24 - Something that makes you cry

Gråt är för mig ett känslouttryck som kan användas för ilska, sorg och glädje. Och som ni förmodligen vet by now, är jag antingen arg eller glad typ mest hela tiden, och ledsen ibland. Så man kan väl säga att det finns en hel del som får mig att böla.

En vanlig vecka gråter jag över dödsannonserna i tidningen och något särskilt som gör mig upprörd på nyheterna. En vanlig månad lipar jag över att jag är trött och stressad, känslan av att världen är SÅ JÄVLA ORÄTTVIS, känslan av att värden är SÅ JÄVLA ORÄTTVIS och är fylld med fantastiska människor som dagligen kämpar för att göra något åt det och om man vill kan man vara en del av detta fantastiska, någon eventuell dust som jag och sambon har samt när jag skär lök.

Ice Ice Baby

2011-03-16T19:12:00.002+01:00

Day 23 - Something that makes you feel better

Man är väl inte bara bitter, kan faktiskt namedroppa flera saker som hör mig glad! *nöjd*

Men liksom, rätt vanliga grejor. Kaffe och choklad, var för sig och i kombo. Rena lakan i sängen, nya strumpor och sådana saker. Och typ soligt väder, tacos på fredagar och andra svennebanansaker. Dock att jag mår sjukt bra när man ser nån precis missa tuben med bara ett par milisekunder.

Spottar Aldrig Ut

2011-03-11T10:05:00.001+01:00

Day 22- Something that upsets you

Ojojoj. Frågan är väl snarare vad som inte gör mig upprörd? *bitter hagga*

Nämne såhär: Bodil Malmsten skrev i en sån där Stockholm City-intervju att hon inte föraktar folk, men att hon blir arg på att folk inte är lika upprörd som hon på saker som är fel. Typ. När jag läste det kände jag ba AAAAAAH *änglakör* Så är det verkligen för mig. Det som gör mig mest arg är folk som skiter i, som inte bryr sig, som inte blir upprörda för alla orättvisor i denna värld.

En annan grej som stör mig otroligt mycket är ointelligens. Detta är lite mindre pk att tycka, men så är det verkligen. Jag blir seriöst upprörd på folk som jag tycker är KORKADE. Även om de är snälla. *är en hemsk person*

Andra saker som upsets me är: Alex Schulman, hela DN:s nyhetsredaktion minus ca tå personer, fuckin' jävla dålig arbetsmiljö, nyliberalismens hegemoni och innehavandet av dåligt självförtroende.

Hello

2011-03-10T15:09:00.004+01:00

Det här med framförhållning. A och O. Det har inte jag.

Utom när det gäller sjukt onödiga grejer. T.ex. har jag påbörjat en "citatbok" där jag skriver upp festliga konversationer mellan mig och sambon. Navelskådning på hög nivå alltså, men t.ex. väldigt bra om man typ skulle gifta sig och behöva hålla tal. Vilket man måste. Så! Alltså: framförhållning.

Här är en bild på några paranta damer (sjukt bra ord):

When You're Good To Mama

2011-03-03T21:33:00.001+01:00

Jag har fått jobb! Jag är klar med min 100-sidiga rapport! Jag fyller år!

Det var allt. Puss!

Working Class Hero

2011-02-18T08:47:00.002+01:00

Jag var på en arbetsintervju i veckan och fick frågan: vad är en bra arbetsmiljö enligt dig?

Hade jag inte varit på en arbetsintervju hade jag sagt: precis tvärtemot hur jag har det på mitt nuvarande jobb.

Det är faktiskt helt sjukt. Igår lämnade jag jobbet i vredesmod vid middagstid och hade en värkande ångestklump i magen hela kvällen. Låg i sängen och kunde inte sova. Vaknade idag med en lite lugnare mage och försökte i förnekelse ha en "trevlig" morgon med god frukost och kulturbilaga. Kom till jobbet, öppnade mejlen och VIPS så var jag rosenrasande igen. Det är så fruktansvärt TRÖTTSAMT.

Som jag sa på arbetsintervjun: Ja, absolut basic är att det inte förekommer någon diskriminering eller fysiska eller psykiska trakasserier på arbetsplatsen. Sedan tror jag att det är centralt att ha en bra relation med sin närmsta chef. Man måste veta vad som förväntas av en och blir delegerad arbetsuppgifter på ett tydligt sätt. Sedan tror jag det måste finnas en rak kommunikation med kollegorna. Det ska vara "högt i tak". Allt detta skapar en känsla av kontroll och trygghet, vilket jag tror är två mycket väsentliga delar i en god arbetsmiljö.

Epic fail, liksom.

Högt Över Havet

2011-02-16T13:05:00.002+01:00

Jag och A ligger i sängen innan vi ska sova. Jag drar givetvis igång ett samtal om känslor etc. Merparten är som vanligt en monolog. Just den här gången fick jag dock en eh, ovanlig respons.

Jag: *babblar på om allt möjligt och djupanalyserar fan och hans moster* "... vem är du? vem är jag? känner jag då liksom... VARFÖR SKRATTAR DU NU???
A: *småfnissar* För det lät som en sketch i Mia och Klara.
Jag: DET VAR DET INTE!
A: I så fall är det JÄVLIGT skrämmande. Det är du och Arja Saijonmaa liksom!

Kära läsare. Detta är alltså mitt liv. Puss

Born This Way

2011-02-14T19:52:00.005+01:00

Kunde typ inte sova igår kväll för låg och grubblade på vad jag ska ha på mig på min fantastiska födelsedagsfest som är snart (tema dragshow!). Så efter jobbet var jag tvungen att gå lite på stan och ba "fönstershoppa" lite. Som den urbana tjajen man är. Not! Tråkigt nog är jag en sån där som hatar att shoppa. HATAR. Hey i-landsproblem men liksom, såhär va, i'm telling you a story. Anyways, jag var alltså på stan och upplevde den sedvanliga känslan som jag gör där, dvs. en desperat längtan efter nåt urtjusigt att sätta på kroppen kombat med ett växande hat mot precis allt och alla som befinner sig inom ca tio meters radie.

Efter ett tag börjar jag göra som jag alltid gör, dvs. börjar prata för mig själv. Typ går och mumlar och suckar ilsket för mig själv. Eh. Utdrag ur dagens monolog: Men vad...är det här för grej? *drar lite i ett omotiverat snöre på en oversized klänning/linne/top/linne-skjort-klänning etc* Okeeeeeeeeej, vad håller jag nu på med? *stannar upp i rulltrappan och börjar spana åt vilket håll jag ska gå* Gode gud! Jag blir galen! Har modet alltså blivit så ätstört att FÖTTERNA numera är för feta för ett par H&M-jeans i Storlek 38! *i H&M:s provrum och försöker utan framgång "ta på mig" ett par jeans*

Jaja, sådär håller jag på. Fatta glad jag blev när det stapplade förbi en liten tanty på Åhlens som muttrade hörbart: vilken skitmusik! Man ba YES! Det är du och jag tantyn! Ville nästan ta henne i armkrok och ba "kom ska vi äta dammsugare och dricka kaffe och hata allt och alla, och sen gå och köpa en liten gullig tantbasker till dig?"

Men man har ju nån slags självbehärskning trots allt.

I alla fall gjorde jag en annan insikt idag. Trots att jag alltså inte får in FÖTTERNA (och än mindre vaderna. Man ba okej om jag inte får in asset eller låren i vissa skinny jeans, men liksom där går gränsen!!!) i vissa byxor som alltså säljs i min storlek på en av Sveriges största klädkedjor (väl?), finns det liksom inte så mycket alternativ för mig på killavdelningen. Jag MÅSTE ha kvinnokläder. Jag har helt enkelt inte en sån där kropp som liksom passar i en s.k. "androgyn" stil. Detta är en stor sorg! Men ett faktum. Den insikten kom till mig idag ungefär tredje gången som jag roffat åt mig ett par chinosliknande brallor in i ett omklädningsrum och ba "jomen det här borde gå".

Ett annat ännu större problem egentligen är väl att jag typ förlorat förmågan att ha ett par byxor. Jag har liksom bara tajts numera. Störig grej, för jag hade ju tänkt vara värsta snygg i typ nån kostymhistoria på festen! Jag ville liksom se ut såhär typ:

Dream on liksom. Elegant Garbochic i kostym, not happening! Alternativet var annars detta:

Vilket heller inte funkar, då såna där snortajta svarta rockjeans som slutar strax ovanför röven är för OBEKVÄMA! (Dock att jag kommer behöva köpa ett par såna jeans i sommar, för det är ju snyggt trots allt) Så jag köpte svarta tajts istället och får typ göra nåt mellanting med tajts, skjorta och slirre. Risken är att man ser ut som en wannabemodebloggare, vilket skulle innebära epic fail. Åh suck. Okej det var allt för mig idag dårå!

Pusshaj!

Walking On Broken Glass

2011-02-10T21:14:00.002+01:00

Day 21- Another moment

En sån där gång som jag brukar tänka på ibland för att pigga upp mig själv. Jag har ett par tajts som är hälften svarta, hälften randiga, så det ena benet är randigt och det andra randigt liksom. Jag hade på mig det en dag när jag fortfarande pluggade och bodde i Göteborg.

Sedan kraschade min dator, och efter några timmars hysteri då jag stängt av och satt på datan 12.000 gånger, rusat till Siba, rusat ut från Siba, fått hjälp av kompisar och ringt pappa i panik ett antal gånger, ringde jag till slut en sån där datamänniska. Jag var i upplösningstillstånd men denna "data-Micke" eller dylikt gick med på att träffa mig på Avenyn senare under dagen.

Precis innan vi skulle lägga på frågade han hur han skulle känna igen mig. Jag tittade ner på mina kläder och liksom insåg att det inte fanns nåt annat att säga än: jag har ett svart och ett randigt ben. Han ba eehh, va? Jag ba ja asså, jag ser ut så. T.o.m. jag i det tillståndet insåg att det var lite festligt:D

Play Dead

2011-02-06T18:51:00.003+01:00

Day 20 - This month

Mmm. Januari-februari. Vilken myyyyysig måndag. NOT! Nämen den handlar väl mest om att jobba häcken av sig för och med det mesta. Kombat med att vara sjukt disträ och stissig.

I helgen slog jag alla sådana rekord när jag vaknade, apstressad och kom på att jag
1. glömt mitt visakort på sället jag hängde på i fredags
2. glömt att lämna tillbaka en dvd-film* som vi lånat för flera veckor sedan

Hittade dock lite stålar hemma och åkte in till stan för att inhandla lite fölsispresenter. TAPPAR KJOLEN PÅ ÖPPEN GATA**. Åker sedan (med kjolen i väskan) och smörar järnet för folket i dvd-butiken så min förseningsavgift inte blir för hög. Kommer sedan slutligen hem och krossar ett glas while doing the dishes.

Suck liksom.

Och idag har jag sökt ett jobb och försöker känna annat än hysteri över veckan.

*JAG SÄGER ALDRIG VILKEN!

** En gravidkjol från Mami som är en sådan där omlottpryl. Knuten gick upp, den föll av, jag skrek "AAAH HJÄLP JAG TAPPAR KJOLEN!", slet av mig den, stoppade den snabbt i väskan och sa till min kompis som var med: det var nog ingen som såg. Vartefter en man gick förbi och ba "Nåväl, det var ju fint så länge det varade" och ja ba "amen precis, lite så det är i mitt liv..."

Goldeneye

2011-01-31T18:31:00.004+01:00

Day 19- Something you regret

Okej. Lite det här att om jag hade fått det här svaret i en intervju i en blaska hade jag typ velat säga "det är ingen idé att ångra saker" etc. Grejen är ju att det gör man ju. Typ jag borde inte varit så in i helvetes jävla rädd och orolig för allt när jag var yngre. Hade typ ångest över allting. Sedan kan man ju ångra att man inte tog för sig mer och bara levde ut allt som liksom fanns i en redan som 13-åring. Samtidigt kan man ju inte ångra att man var SIG SJÄLV i en allmänt störig värld liksom. Däremot, och detta kan jag än idag älta och fetångra är ALL DENNA SKIT JAG TAGIT AV FOLK JAG VARIT IHOP MED. Ibland kan jag seriöst bli helt kallsvettig av ilska när jag tänker på det. Eller bara sjukt jäkla ledsen. Men men, jag tröstar mig med att jag många gånger varit ett as tillbaka *är alltför hämndlysten för att haja en eventuell tragik i detta*

Så min slutsats är: jag ångrar en del grejor, men min ambition nuförtin är att i egenskap av att vara en bitter hagga i sina bästa år ta lite annorlunda beslut som jag kan vara nöjd med även om 10 år. Eller okej, inte 10 år kanske men i alla fall ett år framåt *sätter upp realistiska mål*

Rock The Night

2011-01-31T18:24:00.004+01:00

Day 18- Your favourite birthday

Nu känner jag mig asdålig men jag har lite svårt att skilja på mina fölsisar *senil* men känner på mig att denna 25:e kommer bli SVINGRYM!!! Jag ska ha kalas i förädrahemmet och har bjudit massa fint folk varav typ 17 redan attendat på fejjan, och vi ska ha buffé, dragshowtema och dansa hela natten lång under discokulan!:D I och för sig är det inte på själva födelsedagen, men det räknas ändå!

I övrigt har jag haft sjukt värda fölsisar när jag var yngre, för då inföll den ofta på sportlovet. Minns särkskilt en gång när familjen var i Alperna och vi gick på en liten gullig fransk restaurang och personalen hade ställt blommor på bordet och sedan åt vi födelsedagsfondue!

The Greatest Love Of All

2011-01-31T18:16:00.003+01:00

Day 17 - Your favourite memory

Typ massa från när man var liten och en superlång skolvecka var slut och man skulle få sova över med bästisarna på helgen och fick äta godis till Disneydags med syrran och mamma och pappa lagade ens favvokäk till middag. Eller en resa till nåt sydeuropeiskt land med bästisen när vi rensade badplatsen från sjöborrar och en sjögurka som såg exakt ut som en könssjukdomsutsatt penis. Eller när jag vaknade för ca två år sedan i en göteborgslya och fick nygräddade våfflor till frukost av han som numera är min fästman.

Stayin' Alive

2011-01-31T18:11:00.003+01:00

Day 16- Your first kiss

Jag tänker ej göra en långrandig historia av denna anekdot, men det var i alla fall med min första snubbe. Moving on!

Dreams

2011-01-22T11:13:00.002+01:00

Day 15 - Your dreams

Men herregud liksom. Jag är nog rätt kass på sånt här. Jag vet att typ alla går runt och drömmer om fantastiska och spännande saker som de vill göra och så. Hoppa bungyjump i Goa etc. Det gör inte jag. Eller såhär, jag drömmer om så himla basala grejer. Typ ha ett jobb och schysst lya och fint folk att dela hela alltet med. Med risk för att låta som en representant från Verkligehetens folk så drömmer jag liksom om att ha en jävligt bra vardag. Och så vill jag ha sjukt roligt och klä mig i festliga kläder under tiden. Och dricka vin!!!

p.s Förvånade mig själv lite när jag i en arbetsansökan häromsistens, på frågan "vad driver dig?" angav "viljan att förändra, utveckla och kommunicera". Man ba jaha? Nåväl. d.s

I Need A Dollar

2011-01-22T11:10:00.003+01:00

Day 14 - What you wore today

Jag har liksom knappt gått upp. En trasig och skrynklig tröja som jag sov i har jag i alla fall. Hoppas alla antecknar.

p.s återbetalning till csn-dags. kul. obs ironi obs d.s

Ordinary World

2011-01-19T20:53:00.002+01:00

Day 13 - This week

Asså idag för en vecka sedan hade jag typ världens längsta jobbdag och satt och gruppintervjuade folk i två timmar iom jobbet, för att de efterföljande två dagarna sitta och transkibera intervjun. Asså snark, blir trött bara jag hör ordet transkibera. Och sedan dess har jag typ jobbat på, har nått fasen "ganska hög arbetskapacitet med stressyndrom som molande smärta, huvudvärk etc", vilket jag dock har valt att kontra med en höjning i träningsfrekvens. Det gör iaf att jag somnar som en klubbad säl om nätterna, vilket är gudomligt skönt. Seriöst, är detta årets tristaste blogginlägg? Jaja, jag gillar mitt jobb men är asdålig på att beskriva det och så. Jag hade iaf en helt okej helg, var tvungen att facea lite jobbsökarångest vilket var ett minus men annars så. Okej, nu lägger jag ner att älta det här, hoppas nästa inlägg blir roligare!!!!!!!! *sympatiserar med läsarna*

Swaggerefic

2011-01-19T20:49:00.002+01:00

Och vi går raskt över till:

Day 12- What's in your bag

Skulle man koka ner det till väsentligheterna skulle man väl kunna säga att det är: plånka, mobil, nycklar, kalender, lypsyl och pennor. Samt typ hundra små snuttar snorpapper som fastnar i allt och skapar en allmänt ofräsch aura i min väska och runt hela mig.

Friday I'm In Love

2011-01-06T19:46:00.003+01:00

För övrigt har Baltazar, Scarlet och Mucklan fått en ny vän. Det är en Barabappa. han har ris i baken och kommer nog mest lystra till namnet Barbis. Ville bara säga det.

Och imorgon är det fredag.

Pöss

You Are My Sister

2011-01-02T17:42:00.006+01:00

Jag tolkar er talande tystnad som att ni lite har gått och hoppats på att blöggen är nedlagd. Nerrå. Den gubben går inte! Vi fortsätter efter det här lilla avbrottet med:

Day 11 – Your siblings

Okej, jag har som ni vet dårå en yngre syrra och det skiljer drygt fyra år mellan oss. Otaliga är dock dem som på senare år har frågat vem det är av oss som är äldst. Jag väljer att tro att det enbart handlar om att syrran är huvudet längre. Hrm. Sen är jag sjukt medveten om och tacksam för att hon många gånger är den som klappar mig lite på huvudet och ba "there, there". Som t.ex. när jag ska köpa nån ny teknisk pryl (oftast mobbe) och typ ringer i panik från affären och ba HEJ SNÄLLA HJÄLP MIG ÄR DEN HÄR BRA ELLER VÄNTA DU FÅR PRATA MED PERSONALEN SOM STÅR HÄR *räcker över luren till personalmänskan och låter honom/henne och syrran bestämma vilken mobbe jag ska köpa*

Men förrutom det så är hon den jag ringer i typ alla lägen. T.ex. om jag mår skit och ringer henne mitt i natten och hon pratar med mig även fast hon är i Nice och partajar. Eller som när hon var hemma senast och vi redan sagt gonatt och sedan la jag mig i min säng och blev alldeles bölig och då gick jag in till henne igen och ba "jag kan inte sova" och hon ba direkt "kom och sov hos mig". Så himla fint och mausigt.

Därtill har hon alltid varit assmart, och inte bara på fysik och matte och sånt utan också emotionellt mogen och liksom MORALISK. Hon är en sån som i mellanstadiet tog en kille hon egentligen inte gillade i försvar när alla mobbade honom, för att det var "fel". Asså det är typ inte så vanligt, inte på det självklara och rättframma sättet, i alla fall inte när man är 11 inbillar jag mig. Andra braiga saker som syrran är: verbal, rolig och snygg. Hon är mitt allt, alltså. The one and only. <3

Wear And Tear

2010-12-30T17:22:00.002+01:00

Day 10 – What you wore today

En H&M-klänning som jag köpte för att "ha på jobbet" med tajts som jag också köpte för att "ha på jobbet". Dvs. i mina mått mätt ganska fina saker men som naturligtvis à la H&M krympt lite och korvar sig hela tiden så de blivit rätt så osköna. Sedan en H%M-kofta som jag köpte för att bli "inte frysa" (yeah right). Två krimskramsarmband som fastnade i allting och höll på att driva mig till vansinne när jag skulle på toa. Skor: gigantiska stövlar med typ renpäls som går under namnet "indianskorna". Asså hur gör de som försöker ha en stil på vintern? Man undrar.

The Show Must Go On

2010-12-30T09:44:00.001+01:00

Nyårsenkät!!! Starring Lembit

Vad gjorde du 2010 som du aldrig gjort förr? Tog examen. Och jobbade 4 real. Så. jäkla. seriös.

Fick några av dina vänner barn? Bekanta, kan man väl säga, men inga vänner.

Vilka länder besökte du? Polen och Holland:D

Vad skulle du vilja ha 2011 som du saknade 2010? Fast jobb? Nä men liksom... en plan? Som sträcker sig längre än ett halvår fram? Eller förresten stryk det, så jälla boring att säga så. Det har jag ju aldrig haft! Jag tänker heller inte säga "bättre koll på min ekonomi" eller dylikt. Men kanske en mer regelbunden träningscykel. Säga vad man vill om 2010, men det var ett kasst träningsår. Bättring på det 2011!

Vilket datum 2010 kommer du att minnas, och varför? Äsch inte vet jag. Klart kollar man i kalendern kan man ju ba "jojo den 4:e söndaden i maj när månen var full hände ju detta" men vem bryr sig egentligen?

Vart tog det mesta av dina pengar vägen? Asså... visste jag det skulle jag väl inte ha det såhär?

Vad önskar du att du gjort mera av? Gått i terapi.

Vad önskar du att du gjort mindre av? Vältrat mig i ångest av x anledning.

Hur firade du nyårsafton? Hos Jo&Seb, de bästa! Vi åt paj och blev asfulla och tränade med en sån där hemmaträningsgrej med hjul och jag hade typ träningsverk dagen efter? Jag tjatade även om en låtlista jag gjort bara för att få höra nån himla sketen låt som jag nu glömt vilken det var, och sen kom sambon innan tolvslaget och jag drack Asti och grät lite när syrran och jag ringde varann. Dvs ett bra nyår! Hoppas imorrn blir as faboulus!

Blev du kär under 2010? Ja, i min cykel. Hon heter Pinky och är det hetaste jorden skådat.

Bästa filmen? Omeh. I don't do movies.

Vad gjorde du på din födelsedag? Fick fin uppvaktning och så.

Hur skulle du beskriva din stil 2010? Pippi Långstrump as fjortis goes business? (och med "business" menar jag egentligen bara att jag inte har hoods när jag är på kontoret)

Hur höll du dig från att bli galen? Vet ej. Ärligt talat, det var nära ett par gånger. Pratade väl en del med folk och så, och försökte agera Vuxen och Mogen och "komma över" saker ibland på egen hand. No further comments på det.

Vilken kändis/offentlig person beundrade du mest? Nour El-Refai.

Vilken politisk fråga gjorde dig upprörd? Jäkligt många. Förutom de sedvanliga frågorna som härleds till patriarkatet var SD i riksdagen en sjuk provokation.

Vem saknade du? Gamla vänner som bor här och där.

Vem var den bästa nya personen du träffade? En snubbe på mitt gamla jobb på de dryga 60. Vi adopterade varann lite och häromveckan drack vi liksom rötjut och åt barmat på nåt sleezy hak och pratade politik<3

Born This Way

2010-12-23T08:11:00.002+01:00

Day 09 – Your beliefs

Jag konfirmerade mig bara för att konstatera att jag trots allt inte var kristen, hur mycket jag än försökte. Eller, det visste väl jag väl redan innan i och för sig, jag var väl bara inne i en prettoperiod (en av dem) och ville typ utreda var jag STOD I LIVET. Under stora delar av min uppväxt har jag på rille haft seriös ÅNGEST över att jag inte "allt på det klara", dvs. vad jag ska tänka om livet, döden, människan, meningen med livet osv. Jag ville liksom känna att jag VISSTE.

Man kan således anta att mina 18 dagböcker är fulla av sådana här kvasi "Your beliefs"-inlägg. Jag vill minnas att jag skrev ett av dem efter att ha läst ut en ungdomsroman och den slutat med att huvudpersonen hade en monolog om att den var en romantisk drömmare av något slag, samt en anomali i sitt sammanhang. Det gjorde naturligtvis stort intryck på mig och jag låg uppe hela natten och försökte använda orden i meningar och uttrycka vad som förmodligen utgjorde KÄRNAN i mig (kommer även ihåg när jag och M parallelläste Sofies värld i vår ungdom och trampade runt i skogen i flera timmar och hade djupa samtal om vad som var idévärlden och vad som kunde betraktas som "verklighet")

Jag vet att jag fick vissa aha-upplevelser när jag läste filosofi i högstadiet och gymnasiet. Kommer ihåg att jag snabbt anslöt mig till team Sartre&Beauvoir och skrev långa utlägg om hur existensiell ångest kan uttryckas på filosofiproven. Det är som att jag hamnat i nån form av smärre identitetskris så fort jag läst en ny bok eller dylikt.

Och det har bara fortsatt. När jag var 20 äntrade jag universitetet och då kom nästa panikartade fas. Insikten om att det inte finns en stor Sanning liksom drabbade mig med förnyad kraft, och jag vet att jag bölade (!!!!) när jag läste Bangs nummer om postmodernistisk feminism och ba "jag fattar inte allt men jag har vetat detta hela tiden" (4real alltså. Såhär är jag. Det var dessutom i en tyst vagn på SJ). Kan ju även nämna att jag första gången fick Butler presenterad mig i all sin storhet blev helt vansinnig och ba VADÅ BEGÄRET ÄR TOMT!?!?!?!

Jaha, och av denna lilla exposé kan man alltså dra slutsatsen av att jag alltid har varit smått manisk. Vissa har kallat det "tänkande", andra "överanalyserande". Skitsamma känner jag. Vill dock tillägga att jag inte pallar med att tänka att nära och kära dör och försvinner för alltid, så jag väljer att tro att de kommer till himlen. Eller finns med en, liksom. Därtill tror jag även på karma, what goes around comes around liksom. Inte på det sättet att en indisk kvinna med låg kast får skylla sig själv för att hon var en tjuv i sitt förra liv, utan mer på det där sättet att "nu hjälper jag den här personen, och den kanske inte hjälper mig tillbaka men någon annan gång kommer någon göra samma för mig". Eeeeh. Man kan nog säga att det är en slags överlevnadsinstinkt för att jag inte totalt ska tappa hoppet och bli den genombittra hagga jag egentligen är. Därtill skriver jag under en hel del feministiska grejor såsom att "det privata är politiskt" etc.

Oh! You Pretty Things

2010-12-21T11:36:00.002+01:00

Day 08 – A moment

Asså finns ju rätt många moments in life så att säga, så himla svårt att välja! Vet att ett sjukt viktigt moment för mig var när jag i gymnasieålder gick på Bowiekonsert och sminkade mig som omslaget för Alladin Sane och stod upp nästan längst fram och grät genom hela konserten, och under en av de lite lugnare låtarna stod längst fram på scenen och MÖTTE MIN BLICK OCH LOG!!!! (Obs! Detta är sanningen. Och även om det inte var exakt precis det som hände så tänker jag INTALA mig det för resten av mitt liv och leva lycklig därefter)

Men egentligen är ju de bästa ögonblicken de där grejorna i vardagen som ba ÅÅH GUD. Typ när man var ett litet kid och skolveckan var slut och man skulle ha typ höstlov och så var det Disnedags på tv och så satt man med syrran i soffan och åt godis och ba upplevde LYCKA i sin renaste form (har med lite modifikationer ungefär samma definition idag)

Ett lite senare minnesvärt moment för mig är när jag raggade upp fästmannen med orden "Jaha, när ska vi hångla?"

There Is A Light That Never Goes Out

2010-12-21T11:35:00.001+01:00

Day 07 – Your best friend

Jag har flera nära, fina som liksom hade kunnat utgöra inlägg på en hel blogg. Men såhär: syrran är min bästa vän. Hon är den som jag utan att blinka skulle välja om ett alien landade på jorden som i Liftarens Guide i Galaxen och ba "jorden sprängs om 2 min och du får välja en att ta med".

Och sen så är Marina min bästis. Vi har alltid varit det, och även fast vi växer upp och utvecklas och allt det där så är hon fortfarande min bästis. Det hela började med att vi byggde snögudar i buskarna när vi gick på lågstadiet. Och sen har det fortsatt med lekar, hemlisar, skratt, brevväxlingar, svek, gråt, glädje och massa, massa telefonsamtal. Vi är såna som liksom har skapat en egen tidsräkning och ett eget slags språk.

Aldrig har jag träffat en så stark, smart, komplex och rak person. Jag är halv utan henne. Det går aldrig över. Så är det!

Save Up All Your Tears

2010-12-06T20:58:00.002+01:00

Day 06 – Your day

Mmm. Lite det här att min rumskollega efter två timmar i samma rum som mig ba "Eeeeh, du är väldigt arg idag va?" Det var förmodligen strax efter att jag klagat på uppstyrningen av jobbets julfest här i dagarna, konstaterat att alla på hela bygget är dumma i huvudet, samt kastat pennvässaren i golvet. Alltså behovet jag har av MASSAGE av mina tinningar är OÖVERSTIGLIGT ibland! Sweet lord.

Jaja, det var en sån där dag när man ba vill gå hem och lägga sig igen och inte vakna förrän krokusarna eller vad det där vårblomstret heter börjat växa igen. Men det gjorde jag alltså inte. Istället satt jag och var på mitt sämsta humör hela dagen. Blev alldeles vansinnig på precis alla jag var tvungen att prata eller mejla med. Åt en ganska god matlåda under sammanbiten butterhet. Drog ner min hatlapp på toaletten där det står nåt fullkomligt idiotiskt som kan sammanfattas i att "det är viktigt att kvinnor tänker på hygienen och är diskreta". Kände mig ytterst rebellisk. Eh.

Gick iväg på ett seminarium och ba OKEJ JAG DRICKER VINET OCH GÅR HEM SEN. Men så var det rätt trevligt, och så var det flera som kände mig, och så gick min kollega därifrån, och så blev allting mycket lättare och nästan lite roligt. Och sen gick jag hem, åt min pasta, fortsatte jobba och har inte ens tänkt på att det är trist att jag kommer vara ensam nästan hela veckan.

Show Me Love

2010-12-02T20:57:00.002+01:00

Day 05 – Your definition of love

Amen hörni. Det här går ju inte. Vill minnas att jag skrev nån dikt om det i min "diktbok" nån gång, när jag var typ 12? *eh* Har ju tyvärr inte diktboken här, men tror att det var nåt om...solnedgångar? Asså jesus, vilken sjujäkla miss. Vem bryr sig om sånt? Hade jag svarat för några år sedan hade jag väl svarat med en himla låttext, typ Heroes med David Bowie *djup tjej* Eller lagt upp en bild på två kramande marsvin. Det hade jag i och för sig kunnat göra nu också, men det gör jag ju jämt. Nu måste man anstränga sig lite! *kavlar upp ärmarna*

Så okeeeeeej, my definition om love is... Serri, det här leder fortfarande: Oboy-scenen i Fucking Åmål. Eller när de går ut ifrån toaletten och ba "här är min flickvän, nu ska vi gå och knulla!" Eller hela filmen.

Lady Marmelade

2010-12-01T19:13:00.003+01:00

Day 04 – What you ate today

Mackor, clementin, indisk ost, pasta, pepparkakor och julkalenderschoklad. Hepp!

P.s. Har givetvis även druckit glögg. d.s

Good Vibrations

2010-11-28T11:52:00.005+01:00

Day 03 – Your parents

Mina föräldrar. Alltså, jag hade typ kunna skriva en mindre uppsats om dem, men det ska jag inte utsätta någon för nu. Mina päron brukar ibland liknas vid Mrs och Mr Cohen i O.C, då de lever i en stor villa ute i ett område som är sådär lite fancypancy och då de båda två lyckas med konststycket att vara två generösa och kärleksfulla individer while doing it. Jag tycker det är en rätt härlig liknelse, om man bortser från det faktum att Sandy och Kirstens personligheter absolut inte stämmer överens med mina pärons.

Mammas och pappas respektive bakgrund går att urskönja ur denna dialogen de hade för några år sedan:

Mamma: *berättar anekdoter om sin glada ungdoms dar* Och sen åkte jag och Dessie på en resa till Alperna! Vi åkte i jeans i backen och hade stora vantar, det såg ju helt sjukt ut men vi var ASSNYGGA! Vi gjorde mycket sådant, inte för att vi alltid hade det så fett alltså, men vi satsade på skidåkningen...
Pappa: *eftertänksam* Ja, så såg inte riktigt min vardag i den åldern ut direkt...
Mamma: Hur såg den ut då?
Pappa: Tja, jag rodde väl ut i en eka. Metade lite. Och sedan rodde jag hem igen.

Personligen tror jag att här även är ett skäl till varför de fortfarande är happily married. De är sjukt olika och har rätt olika bakgrund, men någonstans hade de såklart en gemensam värderingsbas att stå på. Exakt vad det är vet de nog bättre själva, men för mig är dem en enhet som står för trygghet, kärlek och total galenskap. Och liksom jag menar inte att allt är så jävla präktigt härligt hela tiden, kom igen, jag är också svensk och gillar att dra Norén-skämt om dysfunktionella familjer. Men ni vet, vi är alla wackos och it takes a fool to remain sane etc.

I övrigt har Mamma alltid moderna och tuffa kläder, hatar dansband och går fram igenom livet som en pansarvagn (i leopardmönster då, förstås). När jag kom hem i lågstadiet gråtandes efter att ha blivit slagen av killarna i klassen sa hon "Men slå tillbaka!" (vilket jag gör än idag). Mamma skrattar jätteofta. Pappa är mer lugn i sinnet och trivs som bäst i slitna shorts och en urtvättad t-shirt. Han är den man ringer i hysteri och får hjälp av anytime. Han är familjens bästa lyssnare och blir glad när han får spela gitarr och sjunga visor om havet och Stockholm förr i tiden.

Oavsett vem som fyller år, konfirmerar sig eller tar studenten måste mina päron och jag och syrran alltid göra en show där vi sjunger och dansar i peruker. Som en naturlig följd av detta har Mamma och Pappa ett soundsystem med mick och mixerbord hemma. Det första Mamma sa efter att hon påmint mig om att Mormor fyller år om några veckor var: DU MÅSTE KÖPA EN NY PERUK! Förutom skidåkning (som numera är deras gemensamma intresse) älskar de att segla. I somras fick jag minst 4 mms från dem när de seglade över havet och tog hand om en trött duva, som de döpte och utfodrade i en vecka. Mamma älskar även alla stadsduvor efter det och i våras när päronen var tvungna att hugga ner ett skadat träd på tomten var de jätteledsna i två dagar.

Mamma identifierar sig jättemycket med en katt så när vi pratar med varandra i familjen brukar vi ganska ofta mjaoa eller fräsa. Framförallt när vi säger hejdå, ba hejdå mullis, mjao mjao! Allting som går att döpa och sätta ändelsen -is på är välkommet i vår familj. T.ex. den trötta duvan fick namnet "Duvis". När jag var liten och skulle lära mig säga pannkakor av fröknarna på dagis sa pappa att om man inte vill säga "PANNkakor" utan "PANGkakor" går det lika bra, för fröknarna hör ändå ingen skillnad.

När man umgås med mina föräldrar får man alltid jättemycket god mat, uppassning och massa uppmärksamhet. Ibland när jag berättar saker på familjemiddagar brukar Pappa klucka glatt och säga "det var en rolig iakktagelse". Mamma brukar säga "Jag älskar att du är så bitter".

Supergirl

2010-11-25T19:39:00.002+01:00

Day 02 – Your first love

Jag gör en Viveka Andebratt och säger mig själv. Jag var förmodligen min första kärlek. Okejrå inte på det där romantiska sättet, men ni vet, man föds och nånstans i de där första traggliga åren, parallellt med att självhatet börjar frodas, börjar man ju digga sig själv. Alla barn har ju ett mer eller mindre utvecklat drag som typ går ut på att de tycker de har rätt och att de är bäst i hela världen och alla andra som inte fattar det är typ helt sjuka i huvudet. Eller såhär, vissa kan inte ens tänka sig en värld där inte alla tycker att de är grymmast. Det är som att det alternativet inte existerar, ba "jag rockar, basta". Märkligt nog stämer beteendet in på typ alla manliga filosofer jag läst om. Märkligt nog, som sagt.

Men i alla fall: vissa växer aldrig ifrån det där. Man kan nog utan att överdriva säga att jag är en av dem. Det finns onekligen en femåring i mig som fortfarande tycker att JAG ÄR BÄST. Det finns definitivt något i mig som anser att alla andra i viss mån har FEL och är STÖRDA. Det är ett av mina charmigare drag. Not.

Om jag ska utvärdera min kärleksrelation till mig själv skulle jag väl sammanfatta det i: And baby when it's love if it's not rough it isn't fun, fun. SKOJA BARA! Nä asså, vet inte. Jag har typ skrivit 23 dagböcker och de gånger jag läser i dem skäms jag alltid vansinnigt mycket, ba GUUUUUUUUUUUUUD hur kunde jag skriva SÅDÄR?!?!?! *blir svettig av skam* Då är självhatet som bäst. Andra gånger (typ på jobbet ibland) kan jag känna: Wtf, hur är det möjligt att jag inte regerar världen? *börjar av nån anledning börja sjunga på Circle of life och tänka på Lejonkungen* Jaja, ni vet. All you need is love osv.

Puss!

Gettin' Jiggy With It

2010-11-24T20:10:00.004+01:00

Day 01 – Introduce yourself

Kopierar ett inlägg ur min dagbok anno 2004 som jag tycker säger precis ALLT:

"Ett tomt blad gör mig alltid lite eftertänksam, som om jag skulle kunna skriva något sådär extra bra i början. Liksom, "vad ska jag börja med?", man försöker hitta en bra start för att resten ska bli bra. Det är dessvärre lönlöst i mitt fall. Jag spårar alltid ur förr eller senare."

Och då var det ändå nära att det blev:

"Typ, jag konstaterar att det är ovetskapen om mitt själsliga tillstånd som skrämmer mig, inte vetskapen. Det är bara en kokande gryta under lock. Jag vet egentligen inte vad som tillagas. Vilken skitig metafor. Jag kan nog inte bli författare. Eller cirkusartist."

Coco Jamboo

2010-11-24T20:06:00.002+01:00

I den delen av bloggsfären jag tar del roar sig vissa med att blogga utifrån den här listan:

Day 01 – Introduce yourself
Day 02 – Your first love
Day 03 – Your parents
Day 04 – What you ate today
Day 05 – Your definition of love
Day 06 – Your day
Day 07 – Your best friend
Day 08 – A moment
Day 09 – Your beliefs
Day 10 – What you wore today
Day 11 – Your siblings
Day 12 – What’s in your bag
Day 13 – This week
Day 14 – What you wore today
Day 15 – Your dreams
Day 16 – Your first kiss
Day 17 – Your favorite memory
Day 18 – Your favorite birthday
Day 19 – Something you regret
Day 20 – This month
Day 21 – Another moment
Day 22 – Something that upsets you
Day 23 – Something that makes you feel better
Day 24 – Something that makes you cry
Day 25 – A first
Day 26 – Your fears
Day 27 – Your favorite place
Day 28 – Something that you miss
Day 29 – Your aspirations
Day 30 – One last moment

Nu ska jag, provocerande nog, också göra det. Naturligtvis på största möjliga allvar.

Pusseli

Homesick

2010-11-22T19:56:00.003+01:00

Amen snark! Det här med att vara hemma från jobbet idag var inte alls lika kul som att vara hemma från skolan back in the days. Var är serien Lilla huset på Prärien när man behöver den?

Det mesta vägs dock upp av den fina höstpeppfesten i helgen. A hade på sig rosa tights, hawaiikjol och boa liksom <3

Wake Up And Smell The Coffee

2010-11-19T08:09:00.003+01:00

Okej kom nyss till jobbet. Råkade sätta mig mittemot ett sånt där "gulligt par" på tuben, och ba NEJ DÖDA MIG. Pallar ej med söta små kindben och "mys" på offentlig plats.

Men så öppnade de munnen, och det visade sig att de var norska! Gud. Vilken upplevelse. Hela vagnen satt dödstyst och hade sedvanlig ångest. Utom norrbaggarna. De satt och småpratade om bra filmer de sett, spelningar de ska gå på snart och avbröt ibland diskussionen med att fnissa åt något i tidningen. Allting var morsomt! (enligt engelsk översättning typ "lovely").

Sen gick en hund på som började överrösta alla med sitt gnyande. Då blev norrisarna lite oroliga. Sen gick jag av.

Hot N' Cold

2010-11-18T19:19:00.002+01:00

Idag pratade jag lite med K, hon ba "jag pluggar psykosocial hälsa på jobbet nu och tänker på dig". Fint ändå att man har vänner som tänker på en lite.

Buuuuuu vad jag låter gnällig då, men det FÅR jag för jag ska snart ha mens *drar pms-kortet*

Lyssnar för övrigt på Idol-Tove på Spottan. Och det var alltså dagens nyhet.

Gimme Shelter

2010-11-14T19:31:00.003+01:00

Nackdelar med att bo i Bromma:

En Mami och hennes två kids diskuterar, troligtvis om julens önskelista

Lillkille: Mamma, jag vill ha studsbollar!
Mami: Men Alfred, kan du inte önska dig saker du inte har redan?
Lillkillen Alfred: Men jag vill ha fler! Jag samlar faktiskt på studsbollar.
Mami: Det är bättre att samla på pengar.
Lilltjejen: *beskäftig röst* AAAA DET ÄR BÄTTRE ATT SAMLA PÅ PENGAR!

Ugly

2010-11-09T20:59:00.003+01:00

Det fina med att jobba är att man dagligen träffar människor som ger ens jobb existensberättigande.

Idag tror jag minsann att jag samtalade med en sån här:

(Nanna Johansson, fulheten.com).

Raise Your Glass

2010-11-07T12:40:00.002+01:00

Två insikter:

* Det räcker inte med två dagars helg. Alls.

* Pink har numera kvalificerat sig från Guilty Pleasure-listan till Pk-partylistan.

Dancing On My Own

2010-11-06T00:31:00.002+01:00

Fan vad jag är jobbig att leva med. Värsta aset.

Men nu är jag röd igen!!!!!

One, Two Step

2010-11-04T21:51:00.002+01:00

Kära läsare. Jag har inte övergett er. Jag är alldeles för underhållen av mig själv dessutom för att lägga ner den här bloggen än på ett tag i alla fall.

Idag när jag gick till tuben tänkte jag på den gången när jag gick i lågstadiet och ville vara med i tv och skickade in min teckning till Bollibompa. Jag förstod att det krävde något extra för att få Bolibompa-Johan eller Bolibompa-Karin att visa upp just min teckning, så jag gjorde givetvis en som jag visste att de inte kunde motstå. Jag tejpade ihop två papper och klippte små luckor i det främre bladet så det såg ut som en julkalender, och så ritade jag olika figurer i luckorna. Jag tog slut på flera av de mörkblå tuschpennorna för att kunna måla hela.

Naturligtvis gick min briljanta plan i lås. Bolibompa-Johan valde ut just min teckning bland alla andra dumma ungars teckningar. Jag hade däremot inte räknat med hans mycket dåliga läskunskaper, så när han läste upp mitt namn, vilket btw stod i tydliga versaler på baksidan av "kalendern", sa han fel namn! Jag satt i tv-soffan med grannbruden som barnvaktade mig och ba JAHA? Is this it?

Jag vet inte riktigt vad poängen var här men ni fattar.

It's A Fire

2010-10-25T20:01:00.002+02:00

Lite det här att det som förra veckan var värsta fräcka hårfärgen den här veckan är nåt som mest liknar en dassig version av en Pippi Långstrump-peruk. Jahaja.

Där fick jag för antalet gånger jag googlat Cyndi Lauper och Poison Ivy de senaste dagarna *suck*

True Colors

2010-10-21T19:56:00.002+02:00

Jag har gjort en helt fantastisk upptäckt! Det här mossiga, förvaltningsuråldriga, fullkomligt LIVLÖSA stället jag jobbar på. Jag vet hur man får uppmärksamhet av folket där.

*konstpaus*

...Man färgar håret illrött!

De flesta blir jättechockade. En hel del rätt provocerade. En person helt klart rädd. Och några ganska underhållna. Oavsett vad, SÅ HAR JAG ÄNTLIGEN FÅTT DEN UPPMÄRKSAMHETEN JAG FÖRTJÄNAR! SOM VI VÄNTAT! HURRA!

Road To Nowhere

2010-10-17T13:33:00.004+02:00

Jag missade hela skunktesteran, så jag tar igen den nu!

Namn: Lembit

Piercingar och tatueringar: Nope på det första och nej tyvärr på det andra.

Längd: I mitt pass står 168 cm men jag VET att jag nån gång har mätt 168,5.

Skostorlek: 39

Hårfärg: Artificell. Just nu röd!

Önskar du att du bodde någon annanstans: Asså nej. Jag tror på att man ska vara nöjd med det man har. Asså skoja!!! Men i alla fall, jag tror inte det. Det är ju det här med att jag inte har varit på så många ställen direkt (av förklarliga anledningar, t.ex. att jag är sjukt onormal och typ inte gillar att reda så mycket. Guuuud, tänker ni nu men det är alltså sant!), och om man har varit det, hur vet man om man vill bo där? Mami har i och för sig berättat att jag (ca 3 år) en gång när familjen var på Lanzarote frågade: Ska vi bo här? Jag vet inte egentligen vilken känsla jag ställde frågan i, men jag har i alla fall en illusion om att jag minns att jag gillade plejset. Landskapet bestod typ av vattengrottor och var...rött och kargt. Eh.

Dricker du alkohol: När andan faller på dårå. Men man är väl inte 14 år längre... *panshis_for_life*

Röker du: Nä

Vilket shampoo använder du: Barnängen, det för volym eller för färgtrashat hår

Vilken parfym använder du: DKNY äpplet och en rosa jag fått av Mami (en jul önskade jag mig en "fräsch och sportig" parfym, för att slippa alla sliskiga och blommiga "tjej"-parfymer. Jag fick en som gick under namnet "Young, sexy, lovely". Epic!)

Vad är du rädd för: Människor som går runt och brölar i "gäng", lönediskriminering, att i ett allvarlig situation inte förstå vad nån säger för att personen pratar en dialekt jag inte hajar, rymden.

Gillar du att tvätta: Eh nej. Jag är alltså sämst på att tvätta :(

Gillar du Berg-och-Dalbana: Vägen upp vill jag dö, vägen ner skriker jag JAAAAAA! i personen bredvids öra!

Antal...

Husdjur du haft: ÅH! I ordningen: En katt, två möss och två marsvin. Vill ha fler!

Gånger ditt namn varit med i tidningen: Omeh, typ en gång?

Ärr du har på kroppen: Ett på tummen av en ond hund

Senaste...

Film du hyrde: Om en kille som fotade bröllop och var lantis och hade hårdrockarstil, sen träffade han Tuva Novotny och blev en hipster på söder i motljus.

Film du köpte: Hairspray

Låten du lyssnade på: You keep me hangin on med Kim Wilde

Personen du ringde: Alexander

Tv program du tittade på: Planet Earth (gissa vem i hushållet som valde?:D)

Personen du tänkte på: En kvinna på en konferens jag var på i fredags som pratade typ Östgöstska och som redogjorde för sina senaste julklappar till sin familj de senaste fem åren. Man skulle vart där, liksom.

Personen du fick mail av: Erika

Personen du fick brev av: Min mormor

Personen du fick sms av: Anjis

Gången hela din familj åt middag tillsammans: Rätt länge sen om man tänker hela familjen, i och med att sizz bor i Amsterdam men annars rätt frekvent. Vi är en typisk "middags-familj", vad det nu betyder.

Saken du köpte: En kjol och ett par strumpbyxor! Kommer vara så himla *höstfin* på jobbet!

Och...

Vad har du gjort idag: Färgat håret, häcklat småbarnsföräldrar i Vasastan med Alexander, veckohandlat, städat, ätit hemlagad pizza.

Var det kul: Ja! Allt utom städningen typ.

Hur tidigt stiger du upp: Halv 7 på vardagar, ca 9 på helger *fortfarande panshis*

Gillar du att slåss: Asså ja. Därför försöker jag inte att göra det för mycket, för att inte väcka den björn som sover, så att säga.

Är du seriös: Nä!!!

Vad är du allergisk mot: Nada!

Var har du ont: Just nu ingenstans, man är väl rehabiliterad:D

Använder du hårspray: Jävligt mycket. Om jag skulle vara med i typ Bingolotto skulle jag vilja vinna en årsförbrukning hårspray.

Bad Moon Rising

2010-10-12T19:42:00.002+02:00

Bild ur mitt liv: Gruppsamtal på jobbet om "personalproblemen" på avdelningen. Folk skruvar på sig på stolar i ring och andas upp all dyrbar luft. Två konsulter försöker berätta pedagogiska liknelser, medarbetarna vill mest gå och fika. Vi skriver gula lappar och sätter på en tavla. Folks kommentarer får mig att tänka: undrar om alla här gick ut mellanstadiet?

Andra intryck:

Min mormor som berättade om att hon gjort illa foten på en gardinstång och att hon faktiskt har en väldigt vulgär humor.

Kommentaren "Norrlänningen passar alltså inte in i bilden av den urbane svensken" som alldeles nyss sas på Nyheterna.

Back Back Back

2010-10-10T19:39:00.002+02:00

Fantastiskt moment igår när några vänner konstaterade att jag gör personbeskrivningar som kan platsa i random old school flickbok. T.ex: Hon har en pigg blick och en uppriktig uppsyn. Alla ba: Vadå BLICK?!?! Jag ba: Jomen asså...*Anne På Grönkulla_wannabe*

Sedan blev jag typ spådd igår av en av Mammas trollvänner. Sjukt kul! Jag fick bl.a. reda på att mitt uppdrag här är att inspirera och att komma med energi. Tänker givetvis se bortom ironin i det och självbelåtet tycka att det låter rimligt.

Food Is Still Hot

2010-10-07T18:18:00.003+02:00

Jag vet inte hur ni känner, men det bästa med att resa enligt mig är när man flådar till det och bor på hotell. Hotell betyder nämligen: chans till HOTELLFRUKOST!

När jag och A var i Warszawa bodde vi på ett rätt bra ställe. Det bästa av allt var givetvis den enorma HOTELLFRUKOSTEN! Asså jag vet inte hur ni blir när ni går in i en hotellmatsal och ser en frukostbuffé torna upp sig framför er. Jag vet i alla fall hur jag blir. Jag flippar ur.

Första morgonen var värst. Jag kände hur det pirrade i mig redan när vi gick ur hissarna och sedan när vi kommit in i matsalen insåg jag läget. Det fanns MASSA mat; bröd av alla dess slag, massvis med pålägg, olika frukter, egg och bacon, flingor och yougurt. A gick lugnt och hämtade kaffe åt oss båda, lite juice och en tallrik med lite bröd och pålägg och satte sig vid ett bord.

Jag sprang vilt mellan bufféborden, hämtade lite bröd, började ta frukt, kom på att det var bäst att ta pålägg först, gick loss på alla småskålar med olika sorters ost, gav till ett litet tjut när jag hittade sillskålen, kutade och hämtade en ny tallrik och började lassa upp den rinniga äggröran och råkade lägga croissinten i den så den blev alldeles mosig, hittade ingen bra ny men tog en polsk kaka istället. Sedan satt jag och frossade i tio minuter från fyra olika sorters tallrikar, medan A sansat åt från sin enda. Jag var naturligtvis tvungen att kasta i mig maten så jag inte skulle hinna känna mättnadskänslan.

Min tanke vid sådana här tillfällen är lite som Rudolfs i Sunes Jul ni vet: ät så mycket ni kan barn! Och dessutom: försök äta sådant som ni inte vanligtvis äter, särskilt om det är lite lyxigt.

Döm av min förvåning när A liksom prioriterar att knapra på såna där små rynkiga minigurkor ni vet, och avslutar frukosten med ett äpple. Ett ÄPPLE!
Jag ba: Men vad GÖR du?!?!?! Varför äter du det DÄR?
A ba: För att det är fräscht! *sneglar på mina fyra slabbiga tallrikar med sill, ägg, pastej och bacon*

Sen fick jag ledas upp till hotellrummet.

Nothing Compares 2 You

2010-10-03T20:44:00.002+02:00

Jag och A käkade här i lördags. Det var en av alla de oförglömliga upplevelser vi hade i helgen, för att låta som en Ving-katalog. Men ändå. Pöss

Don't Fucking Tell Me What To Do

2010-09-29T19:13:00.002+02:00

Det är planeringsdagar på jobbet två dagar framöver. Avdelningen ska umgås, ha djupa diskussioner och hålla på med nån form av "improvisationsteater". Alla har naturligtvis panik.

Själv ska jag leva good life i Warzawa. In your face!

Igen

2010-09-28T18:19:00.002+02:00

Okej, det enda man vet är att man alltid kan nå nya bottnar *teatraliskt utspel*

Nämen liksom. Det där jag babblade om i förra inlägget, insikten om att arbetslivet genomsyras av personer med en sån stor avsaknad av verklig kompetens att alla ens grupparbeten om rymden i trean verkar vara sjukt välgjorda. Den insikten. Den här dagen har det varit pinsamt påtagligt.

Och såklart sätter det mig helt ur spel. Istället för att Scenario 1 händer, dvs att jag ba "Jaha, life is a bitch, fan vad alla här e korkade, tur att jag är så himla skarp asså, nu jobbar jag på ändå och går vidare i mitt härliga liv" *går vidare, blir lycklig, lyckad etc* så händer givetvis scenario 2, dvs. att jag ba "Jaha, life is really a bitch och vad fan ska jag göra åt det? Vad betyder allt egentligen? Skaffade jag mig jävligt mycket studieskulder för det här? Vad ska jag göra om 6 månader/ett år/6 år/hela livet om det ska vara såhär jämt? VEM ÄR JAG EGENTLIGEN?!?!?!?!

Och om nån tänker "Men hadendudandej då, vilka i-landsproblem" så kan jag säga att ja, det är det. Man ska vara jävligt glad att man ens har jobb. Men det är fan inte så jälla enkelt alltid! *drama_queen_2010*

It Takes A Muscle

2010-09-27T19:36:00.006+02:00

Asså gud. Ibland är jag så hjärtligt glad över att jag under min studietid var så lyckligt omedveten om vissa av de insikter man kommer till när man blir en hard workin' gal. En av dessa insikter är: alla vuxna människor du möter i det s.k "arbetslivet" kommer inte vara mognare än en random snorunge du hade som bänkgranne i femman.

Det är alltså helt sant. Sorgligt? Jovars. Irriterande? Hell yeah it is!

Idag har jag alltså varit på ett individuellt samtal med en organisationskonsult som alla på mitt jobb måste prata med för att det är så dålig stämning. Om en månad ska konsulterna berätta för oss vad de kommit fram till att vi behöver jobba med och sen ska alla sitta i grupp och reflektera över det. Slutligen ska vi alla skriva under en slags "kulturpolicy".

Man ba, hur skulle det vara om ni gått ut GRUNDSKOLAN?! Sånt där gjorde jag i mellanstadiet! Ever heard of Friends? Vill även poängtera att jag inte är involverad i några av de här konflikterna egentligen, min chef tyckte mest att jag skulle vara med och samtala för att jag har varit med en del och flippat på en del grejer när jag praktiserade. Plus att jag lagt näsan i blöt en del. Ehe.

Hursom var samtalet väldigt fint, haja min totala lycka när konsulttanten ba "Jag vill ändå säga till dig att du måste UNNA dig att vara rädd om dig själv" *utövar sin kloka tantyness på den flaxiga ungdomen* Jag ba *blir alldeles varm, flaxar lite till osv*

Jag skulle vilja tillägna min dagisfröken Rigmor med igelkottsfrillan den här bilden (hon var alltså jättebra,obs ingen ironi obs):

Här var tidigare en bild på M.I.A. Men den dog. Så ni får väl tänka er den. Hon har röd klänning och en svart tass med klor på sig och gör en "morrig" min.

Atomic

2010-09-26T14:59:00.002+02:00

Nu har jag rest mig ur askan igen! Det finns liksom ingen tid att vältra sig i all skit längre. Kampen fortsätter. Det här är stämningen jag vill förmedla i min kommande motståndskamp:

Haja asså! Så jävla fint. Typ "Jag skiter i alla auktoriteter, går min egen väg i jakten på lite vanlig jävla rättvisa, tvekar inte att vara sjukt lömsk, men låter alltid det goda hjärtat styra och bryr mig om andra människor. And looking damn good at the same time".

Jepp, där har ni mig den kommande tiden. Borde lära mig att knyta ett körsbärsskaft med tungan bara.

Ingen kommer undan politiken

2010-09-22T19:21:00.001+02:00

Jag har nån form av break-down här. Kan man ha annat?

Holding Out For A Hero

2010-09-19T19:03:00.004+02:00

Satte på mig en Byt-regering-pins för att provocera päronen igår. Det gav givetvis önskad effekt.

Mamma ba: Jag har närt en ORM vid min barm!
Jag ba: Men tänk på att det är en ganska söt välfärdsorm?

Vad jag borde sagt:
Ingen orm, men en kommunist!

LIVET!

Oh! Sweet Nuthin'

2010-09-12T12:28:00.002+02:00

OMG, det är en grej jag helt har glömt bort att säga!

Jag var med om en helt psykadelisk upplevelse härom veckan. Jag, päronen och mormor gick på en föreställning på en utav de där små teatrarna i stan. Ni vet som luktar kultur och gammalt bryggkaffe och är typ inredda i röda tyger. Mamma, som inte är van vid sådana kulturella instanser, kallade det hela "spännande". Till saken hör också att jag och mamma fram till sista stund trodde att det var en slags experimentiell teaterakt vi skulle se på. Det var först när vi hade trängt in oss bland alla gamlingar i de pyttesmå oergonomiska sätena som jag noterade orkestern på scen. Pappa förklarade då tålmodigt för oss att det vi skulle se var en slags musikföreställning, blandat med skämt och allmänna "trevligheter".

Och det var det ju verkligen. Sångaren var en kuf från Dalarna och han snålade verkligen inte på gamla tokroliga historier om sina gubbpolare från bygden. Gemensamt med alla hans vänner tycktes vara att de var riktiga karlakarlar, minst en gång suttit inne samt hade nån form av nickname eller mellannamn i stil med "Hammar-Anders" eller "Norsk-Olle". Det tyckte publiken naturligtvis var jätteroligt. Ibland tog dalslänningen upp uråldriga saker som slutat finnas och som alla gamlingar i publiken hade vuxit upp med och tillika saknade oerhört, i och med att allt som vi alla vet var bättre förr. Pappa, som satt bredvid mig, hummade igenkännande i allt som dalslänningen sa.

Bandet var en samling lantisar och musiknördar som spelat med varandra i en herrans massa år. Ibland experimenterade de lite och gick totalt loss på grejer de hittade i ett dragspel, eller gjorde en jazzig cover av en visa från förr i tiden. En gång när de spelade på något som lät som en låt tagen ur Ronja Rövardotter yttrade mamma att hon gillade "medeltidsmusiken". Spelemansstämningen var helt enkelt uppenbar. Utöver detta var mormor fullkomligt överlycklig för att den resterande delen av klientelet var i hennes ålder. Mamma och pappa blev i gengäld superglada över att komma undan som "unga". Jag själv däremot har nog aldrig känt mig mer malplacé.

När vi kom ut därifrån var min hjärna helt överkörd. Vad var det där för kulturella uttryck egentligen? Och vad ville de mig? Varför måste alla gamla visor sjungas som att man vore en knarkad Cornelis? Och hur skulle jag lyckas förtränga att jag tycke att vissa bitar av föreställningen var rätt trivsam, till och med ganska rolig?

Ville bara dela det här med er. Så ni förstår lite mer vad jag gör på fritiden, menar jag.

I Am Not A Robot

2010-09-11T14:55:00.002+02:00

Kära läsare! Ordningen är återställd (som om den nånsin var ruckad på). Mitt hat vet inga gränser.

Från fejjan:
Lembit gick in på den lokala second-hand butiken för att titta lite på en kanna som stått i fönstret jättelänge, men kunde inte köpa den för hade bråttom och nga cash och butiken stängde om en halvtimma. Men när en Brommamami hörde att kannan hade ett fint märke såg det ut som att hon skulle köpa den, och jag fick springa där...ifrån med ilskan och andan i halsen. JAG HATAR BROMMA!!!!!

*myzig_tjej_86*

Happy Boys And Girls

2010-09-08T21:30:00.002+02:00

Skrämmande insikt idag på tuben var när jag tänkte att min innerliga avsky för småbarnsföräldrar kanske har nått sin hatkulmen och istället har utvecklats till nån slags allmän trist känsla av likgiltighet. Flera Brommamamisar och papisar hade gått på och slängde tvättlappar, nappar och regristreringsskyltar (!) omkring sig och jag ba: jaha *suckar uppgivet* *lyssnar vidare på aquas hits på podden*

Inte ens när en rödmosig och välgödd treåring gallskrek SNOPP!!!!! så att alla i alla andra vagnar måste ha hört det kände jag nån egentlig irriterad känsla. Jag ba: jo precis. Det brukar låta så *byter låt (Roses are red, reds anm)*

Jag vet inte vad som har hänt med mig?! Varför blir jag inte fullständigt vansinnig, vilket brukar vara min absolut första känsla i sådana här sammanhang annars?

På sin höjd kände jag lite förakt när en femåring nåt säte bort från treåringsmosfamiljen ba: paaaappaaaa, visst har ALLA i HELA världen rumpor?" varpå papin stelt svarade: eeeeeeh, vi kan prata om det snart!

Har jag tappat greppet?

Zombie

2010-09-07T20:27:00.002+02:00

Jaha, Lembit här igen. Mucklan knypplar. Typ.

Scen ur mitt liv: Tittar på tv. Zappar bort ifrån saker som har med det s.k. "valet" att göra. *insert skämt om den borgerliga regeringen* Missar Ullared med en hårsmån och inväntar nästa vardagsunderhållning. Ser en reklam för resor där allting är väldigt färgglatt och där en knarkad speakerröst väser "UPPLEV....". Stänger av tv:n.

Puss på er

Hideaway

2010-09-01T20:43:00.001+02:00

Debut

2010-08-30T11:32:00.002+02:00

Hej alla! This is Mucklan calling. Lembit har tagit en liten "time-out", men här har ni mig!

Jag är en fin snigel i mina bästa år. Söker vänner och bekanta som inte får mig att krevera och som bekräftar mig villkorslöst. Ni får gärna ha tentakler, gardinuppsättningar eller andra dylika avarter som ert feature. På fritiden gillar jag att läsa svår rysk litteratur, bära hatt och slicka på Lembits sambos skinnskor. Jag blir aldrig besvärad i sociala sällskap, snarare besvärande. Kort och gott: jag är allt ni någonsin har drömt om!

Puss/ Mucklan

Put That Pussy On Me

2010-08-23T15:42:00.002+02:00

Hej Lembit. Detta är bloggen som talar. Sluta genast försöka publicera inlägg om huruvida du är vuxen eller inte. Det är bara för trist. Och dessutom en helt vansinnig frågeställning. Det är du, naturligtvis, inte. Jag vill istället rekommendera dig att låta någon annan överta bloggandet ett tag. Varför inte Baltazar? Eller Mucklan? Eller en sten du hittar på innergården? Vem och vad som helst lämpar sig bättre, känner jag. Och ta nu inte detta så himla personligt. Jag kommer som vanligt bara med ett allsmäktigt och nödvändigt råd. Sådärja. Hepp!

Vänligen Bloggen

Love Me Or Leave Me

2010-08-17T09:47:00.005+02:00

Vill ni veta något mystiskt? I förrgår publicerade jag ett inlägg enligt praxis, och när jag går in på bloggisen idag så finns det inte. Putsväck. Non-existent, fast jag vet att jag publicerade. Jättekonstigt.

Ska jag ta det som ett tecken? Är bloggen emot mig nu? Tog den illa upp över imlägget (som för övrigt handlade om vuxenpoäng)? Tycker den jag bör censurera mig mer? Och vem ska egentligen svara på alla dess frågor?

Jag förstår ingenting *är än en gång outsmartad av "tekniken"* *blir lite sur* *vågar inte bli för sur ifall bloggen blir jättearg då*

For Your Love

2010-08-09T09:00:00.008+02:00

- Jag måste ju hålla på med en del "anger management", så att säga.
- Jaha, hur då menar du?
- Ja asså, bearbeta min ilska lite mer. Jag är nog inte så bra på det jämt. Det är t.ex. kanske inte så moget att argt hälla ett glas vatten över sin partner när vi är på kräftskiva ihop...
- Nääääe, men det var ju inte rödvin i alla fall!

Utdrag ur dialog mellan mig och två personer på kräftskivan i helgen. Känner mig så förstådd. Och väldans nöjd med att man som en drama queen och icke-kräftätare ändå kan finna sig så väl tillrätta i ett sådant sammanhang.

Beautiful, Dirty, Rich

2010-08-06T21:55:00.002+02:00

Det här är inte bara en fallossymbol (se kommentar på förra inlägget, reds anm). Det är även ett ballt hus på ett ballt ställe som jag och A ska till i höst! Yeeeayj!

Cobrastyle

2010-07-30T10:05:00.001+02:00

Asså ärligt. Det här är typ en av de bästa picsen. Älskar!

Love The Way You Lie

2010-07-28T22:43:00.005+02:00

HALLÅ!!!! Nu vill jag ha lite uppmärksamhet! Kan ni inte kommentera lite? Sneeeeeeeeella? Som muta publicerar jag ödmjukt en bild. Gissa på vem och när den togs, om ni kan! *brister ut i "se mig för här är jaaaaag...."* *okej det gör jag inte men kom igen nurå* *desperat* *men ganska göllig ändå väl?*

Baby Love

2010-07-22T12:22:00.004+02:00

Idag ska lottiz * skördas! Känslan:

* Odlingslotten

Girlfriend In A Coma

2010-07-21T20:49:00.001+02:00

Det här är jag om några veckor:

Happiness Is A Warm Gun

2010-07-20T07:47:00.003+02:00

Asså gud! Jag har en fbmejlkonversation med H om hipsterkulturen, (post)iroisk humor, 70/80-talistgenerationerna och begreppet pretto. Typ. Men egentligen har jag mest läst Hanna Fahls krönika för ett tag sedan (amen ni får söka på DN), den som handlar om att vissa av hennes vänner är med i fb-gruppen "Menlösa facebookvänner". Där ondgör sig gruppmedlemmarna över folk som tillhör någon slags kärnfamiljsidyll, skriver gladsnuttiga statusuppdateringar med diverse hjärtan och stavfel samt kommer från en "liten eller mellanstor hemstad".

Hanna Fahl kallade gruppen för ett uttryk för rent klassförakt. J kallade folket som är med i gruppen för ängsliga. Åh, jag kan verkligen inte hålla med mer.

Jag blir verkligen upprörd! Är det någon form av illa vald ironi? I så fall köper jag det inte. Det är bara så enormt oskönt och pretto att man smäller av. Och det här med ironi och postironi överlag, ställer jag inte upp på. De som orkar och vill kan ju läsa på och ge mig ett enda vettigt argument till att vi fortfarande tror att Killinggängets "ironiska" glansdagar var humorpeaken på den svenska humorscenen. För övrigt skrev Sandra Nelson en utmärkt artikel om typ det här i förra numret av Nöjesguiden.

Nu kanske nån liten läsare i sitt stilla undrar om jag inte kastar sten i glashus? Nejrå, det gör jag inte! Det ÄR skillnad mellan att småfnissa åt "Menlösa Facebokvänner" och att roas av Fredrik Strages kommentar om att det värsta han har varit med om är Takida live, eller att gapskratta åt Mia och Klaras figur Tabita. Eller vad tycker ni?

Jag tror i alla fall att det handlar om vilka man hela tiden väljer att slå på och vilka som kommer undan. Samt hur nyanserad och utmanande man vågar vara. Vet ej om jag gjort mig förstådd, men nu känner jag att det är dags för en morgontoalett!

Give It Up

2010-07-19T09:07:00.004+02:00

I väntan på den förväntade massiva responsen (!) på föregående inlägg tänkte jag än en gång ge er mina tänkvärda vardagsbetraktelser såhär på morgonkvisten (Obs! ironi)

Imorse på väg till tuben gick jag bakom en tanty som typ vaggade fram. Jag ba *tänker snälla saker om henens blommiga kjol* *går om tanty för att hinna med tuben* Tanty ba *tyst för sig själv men hörbart* Jaha, jag visste det!!! Man ba VA?! Dumma tanty.

I övrigt på västfronten intet nytt *teatralisk gest à la den där bögen i Ingen bor i Skogen* *förstår dock ej svart ironisk svt-humor* *är för glad för att vara indie osv*

Pöss!

Update: Måste bara få det här sagt. Det här med att min framtida arbetsplats till stor utsträckning kommer vara statliga myndigheter. Och det här med att jag har valt att jobba med vad man i sådana sammanhang brukar kalla för "jämställdhets- och mångfaldsfrågor". Jag kan nästan inte i ord uttrycka hur stor uppförsbacke jag känner av här. Mitt råd till alla som fortfarande lever i villvarelsen om att Sverige är "världens mest jämställda land" eller brukar slå sig för bröstet om att man borde "exportera den svenska jämställdheten", är helt enkelt att ta anställning på en statlig myndighet.

T.ex: idag möttes jag av totalt oförstående blickar när jag nämnde att jag skulle på nästa veckas Pride-festival, samt skojade om att A är lite sugen på snubben i the Tudors. Alla ba *KAN INTE TÄNKA UTANFÖR DEN HETERONORMATIVA TVÅSAMHETEN*

*blir obstinat* *spyr lite i en kräkpåse* *vill gråta med bloggar om ilskan istället*

So What

2010-07-18T16:38:00.003+02:00

Vuxenpoäng:

* Bor i hyresrätt i första hand med sambo

* Jobbar 9-5 (i alla fall i några månader)

* Är förlovad

* Har en gång fastnat framför Så ska det låta. Men aldrig Allsång på Skansen!

* Har en odlingslott med sambon

* Fnissar ibland åt serien Berglin (i svenskan)

* Går oftast och lägger min i tid

* Kan flera långa, svåra ord

* Kan uttala och stava (!) till Bourdieu och Nietzsche

Minuspoäng:

* Har ej tagit körkort

* Äger inget bonuskort eller dylikt på nån mataffär

* Ser hellre på nåt gammalt Kalle Anka-avsnitt på Disney Channel än På spåret

* Tycker alla klädaffärer/ avdelningar på klädaffärer som inte är typ H&M Divided är för "damiga" och "vuxna", handlar fortfarande mer på BikBok än på Zara, ser hellre ut som en fjortis än en präktig 25-åring etc

* Har inte riktigt lärt mig att cykla ordentligt än, kan bara cykla i lugna förorter och helst på icke-bilvägar. Skulle ej banga stödhjul

* Blandar ut de långa, svåra orden med stockholmsslang och taskig high school-amerikanska

* Läser mest barnböcker

* Kan ej uttala exhibitionistisk korrekt, och stavar alltid registrera fel